Svensk ambassadör i
dåligt sällskap

Öppet brev till Utrikesdepartementet, Sveriges Ambassad i Mexiko.

Jag heter Johan Genberg, och skriver detta brev med anledning av Mexikos svenska ambassadör Anna Lindstedts nyliga agerande. Brevet har skickats till ansvariga inom Utrikesdepartementet samt Sveriges Ambassad i Mexiko.

Tillsammans med den mexikanska delstaten Oaxacas guvernör Ulises Ruiz invigde Anna Lindstedt häromdagen en byggnad, som enligt den mexikanska dagstidningen La Jornada är en del i ett projekt för att utöka andelen skog i området. Att delstatens guvernör Ulises Ruiz Ortiz närvarade är i sig ironiskt eftersom han som stark förespråkare och nyckelperson i det internationella infrastrukturprojektet Plan Puebla Panama själv måste betecknas som en av de ytterst ansvariga till att det överhuvudtaget behövs sådana projekt i Oaxaca.

Ulises Ruiz meritlista är lång. Efter att i ett starkt ifrågasatt val kommit till makten 2004 har hans regim gjort sig skyldiga till trakasserier mot journalister, noll tolerans mot den grundlagsbefästa rättigheten att demonstrera och visa fredligt politiskt missnöje, samt politiska mord och tillfångataganden gentemot sina meningsmotståndare. I en nylig social konflikt i Oaxaca som påbörjades förra sommaren har totalt runt 25 personer dödats av poliser, eller beväpnade män från guvernörens parti PRI, hundratals människor har arresterats, torterats och dödshotats, runt 60 kvinnor våldtagits av poliser, och tiotals människor "försvunnit".

Listan över brott mot delstatlig och mexikansk lag samt mänskliga rättigheter är alldeles för lång för att rymmas i detta brev, men har rikligt dokumenterats av internationella samt nationella respekterade människorättsorganisationer. Vidare har Ulises Ruiz gjort sig känd för en utbredd korruption, bland annat genom pengatvätt av skattemedel för att finansiera en partikamrats presidentvalskampanj.

Anna Lindstedt har själv uttalat sig mot korruption under sin tid som ambassadör i Vietnam, då hon sa att "korruption är en yttring av orättvisa, som gör de fattiga fattigare". Detta är sant även i Mexiko.

Jag befann mig personligen i Oaxaca från juli till december 2006 och bevittnade med egna ögon det brutala våld mot befolkningen (politiska motståndare eller människor som råkade befinna sig på fel plats vid fel tillfälle) som Ulises Ruiz regim vid upprepade tillfällen gjorde sig skyldig till. Blodet hade knappt tvättats bort från gatorna när Anna Lindstedt vandrade igenom Oaxacas centrum och "konstaterade det lugn som rådde" (citat från La Jornada). Ett sådant uttalande måste ses som en förolämpning mot alla de som drabbats av Ulises Ruiz våld, och som varje dag drömmer om ett mer demokratiskt Mexiko.

Att en svensk ambassadör överhuvudtaget visar sig på gatorna med denne man, och på så sätt i dagspress legitimerar en av Mexikos värsta förbrytare, är olämpligt för att inte säga skandalöst. Det är dessutom oförenligt med den svenska regeringens "politik för global utveckling" som konstaterar att de mänskliga rättigheterna "utgör en normativ grund för vad som är ett värdigt liv. Rättigheterna omfattar så väl medborgerliga och politiska rättigheter, som ekonomiska, sociala och kulturella."

Hur kan ett sådant beteende ursäktas? Som svensk medborgare kräver jag följande:

- En officiell ursäkt och förklaring till ambassadörens beteende av henne själv och av ansvariga personer inom utrikesdepartementet.

- Att Anna Lindstedts lämplighet som svensk ambassadör och representant noga tänks igenom av hennes arbetsgivare.

- Att Sverige följer sin regeringspolicy angående mänskliga rättigheter, och istället för att officiellt stödja förbrytare som Ulises Ruiz stödjer de organisationer och individer som kämpar för en fördjupad demokrati i Mexiko och i andra länder.

- Ett svar på detta brev.

Mvh,

Johan Genberg