Privatiseringar ledde
till kaos

De senaste tio åren har arbetsvillkoren inom Sveriges kollektivtrafik stadigt försämrats. I och med privatiseringar och besparingar har målet med verksamheten mer och mer blivit att gå med vinst, och mycket mindre att ta hand om personalen och serva resenärer. Den tionde januari tog privata bolag över 40 procent av SJ:s kvarvarande persontrafik.

SEKO accepterar dåliga avtal

I Stockholm såldes pendeltågstrafiken - som främst transporterar folk från kommuner och förorter runt Stockholm till centrala skolor och arbetsplatser - till nya Citypendeln. Tillsammans med de Pendelanställdas största fackförbund, SEKO, förhandlades ett nytt avtal fram där pensionsåldern höjdes från 60 till 65 år, semestern sänktes från 30 till 25 dagar, arbetstiden höjdes och schemat försämrades kraftigt. Den redan hårda arbetssituationen blev ännu omöjligare.

Medan SEKO accepterade dessa försämringar jobbade det mindre facket SAC-Syndikalisterna emot dem. Och 140 pendeltågsanställda (varav 40 lokförare) svarade med att vägra gå över till Citypendeln. Det var de som hade möjlighet till andra arbeten eller utbildning som hoppade av - de flesta som stannade kvar var lika upprörda men hade inget annat val än att jobba vidare.

- Det blir effektivare så, sägs det. Att privatisera. Märkligt resonemang eftersom det just nu finns en mängd exempel på motsatsen. Om det är effektivare kollektivtrafik som önskas har vi syndikalister receptet. Att vi kollektivtrafikarbetare själva tar över ruljansen. Vi vet ju självklart allra bäst hur kollektivtrafik ska bedrivas. Det är nämligen vi som driver den egentligen, kommenterar Jone Källsäter, lokförare och medlem i SAC.

Kaos kostar pengar

Den 13:e januari började aktionen få effekt. Citypendelns impopuläre VD Petter Hydén tvingadesavgå och nu börjar Citypendeln inta en mera samarbetsvillig ton motpersonalen.

Resultatet av avhoppen har nämligen blivit ett dyrt kaos där bara hälften av tågen kunnat gå. Samtliga resenärer har blivit försenade eller tvingats ta bilen. Trots det har stödet för de pendelanställdas sak varit stor bland resenärerna, även om det givetvis funnits rötägg som lagt ansvaret på pendelpersonalen och i vissa fall trakasserat dem.

- Jag förstår att folk är förbannade. Men slå på mig istället för på personalen. De gör ett fantastiskt jobb ochär min allra största tillgång, sade Citypendelns nytillträde VD Tord Hult till Aftonbladet den 22 januari. Samma dag slöts ett nytt avtal med ungefär samma villkor som SJ hade, ännu är dock pensionsfrågan olöst. Dessutom ges alla som vill gå över till Citypendeln 7000 kronor i bonus.

De pendeltågsanställdas aktion har inte bara hjälpt dem själva. Den kommer även leda till att pendeln blir säkrare, bättre och trevligare för oss resenärer. För ju bättre man mår på jobbet, desto bättre jobbar man.

Näringsminister Björn Rosengren, som har ett förflutet som TCO-ordförande och inblandad i diverse skumraskaffärer, satt bokstavligen bakom spakarna på loket när Tågkompaniets första tåg anlände till Luleå järnvägstation morgonen den 10:e januari. Med det så tågade också den nyliberala världsordningen in i norra Sveriges tågtrafik.

En stor del av kollektivtrafiken i Sverige har privatiserats, däribland järnvägssträckan Gävle-Narvik, som numera drivs av det privataföretaget Tågkompaniet.

Privatisering kallas det, men det är fortfarande skattebetalarna som får stå för en stor del av kostnaderna. Tågkompaniet får 101 miljoner kr från staten i bidrag, skillnaden är att vinsterna numera ska hamna i privata fickor.

Än så länge har näringslivets friska krafter visat på vissa förändringar för konsumenten. SJ:s rabatt reslust som gav upp till 40% rabatt på resekostnaden gäller inte längre. Resan Luleå-Göteborg tar numera 18 istället för 16 timmar eftersom tågen nu för tiden stannar i Umeå. Att man dessutom oftast måste anlita två tågoperatörer för att resa från norra till södra Sverige leder på ren svenska till ett jävla krångel. Det har också varit nästintill omöjligt att nå Tågkompaniets bokningscentral via telefon, antagligen för att de i sann marknadsekonomisk anda dragit ner på kostnaderna genom att inte anställa tillräckligt med personal.

Vår arbetarregering säljer bit för bit ut vår gemensamma egendom till privata bolag samtidigt som de bortförklarar sin egen passivitet med att marknaden kräver si och så. Det kan inte beskrivas med något annat ord än vansinne.

SUF-Stockholm har under vintern dragit igång en kollektivtrafikkampanj. Ursprungligen var syftet främst att protestera mot höjningen av månadskortet från 400 till 450 kronor och förespråka en gratis tunnelbana med återinförd nattrafik. Men fler och fler missförhållanden har dykt upp som man också tagit ställning mot: förseningar, inställd kvällstrafik, misslyckade privatiseringar, väktare som grovt misshandlat påstådda gratisåkare osv.

SUF:s svar har varit att arrangera plankningsdemonstrationer. Två gånger har ett trettiotal ungdomar samlats vid Slussen för att gemensamt hoppa över spärrarna och åka några stationer gratis, medan man ropat slagord och delat ut flygblad med uppmaning att planka och om SUF:s syn på kollektivtrafiken.

Tanken är att plankningsaktionerna ska fortsätta, med samling sista fredagen varje månad vid Slussen.

D.A. kommentar

Kollektivtrafik är ett bra sätt att förflytta sig. Det är billigt. Det är miljövänligt. Är man ung och saknar egen bil innebär kollektivtrafiken frihet. Att samhället äger och subventionerar sådan nyttig verksamhet tycker vi är självklart.

Eftersom resenärerna oftast är beroende av kollektivtrafiken ser privata bolag möjligheter att spara in på deras service. Genom att till exempel höja biljettpriserna, köra med överfulla tåg/bussar, inte handikappanpassa färdmedel eller lägga ner olönsamma turer i glesbygden. På så sätt höjer man vinsten.

På samma sätt försöker man utnyttja personalen och tvinga fram så låga löner och långa arbetstider som möjligt.

Men givetvis fungerar den statliga kollektivtrafiken inte alltid utmärkt heller. Oavsett vem som äger kollektivtrafiken ska vi kräva mycket och miljövänlig kollektivtrafik med bra villkor för de anställda.

D.A. vill i dessa privatiserings- och nedskärningstider i stället slå ett slag åt andra hållet. Och föreslå gratis, utbyggd kollektivtrafik åt hela befolkningen. Detta behöver inte alls ses som ett dyrt och orealistiskt krav som skulle leda till stora skattehöjningar.

I Ockelbo kommun i Gästrikland har man genomfört gratis utbyggd kollektivtrafik åt samtliga 6500 invånare. Utan att behöva höja skatten en krona. Reformen har istället betalats med att man sluppit utgifter för färdtjänsttaxi och skolbussar.

Ursprunglingen publicerad i tidningen Direkt Aktion nummer 21.