Allt verkligt liv är
möte

Lövverket är enormt och det gröna i det gröna är bländande. All klorofyll gör mig nästan berusad. Grönheten är som alkohol för mina ögon. Jag läskar min gom i syntes med fotot mina ögon ser. Nuet är framtidens begynnelse och framtiden börjar här - i trädets krona. För det är ju där jag vill vara. Mitt i skapelsens krona. Men det är skapelsens klave jag hela tiden upplever.

Så möter vi tillvarons väsen, kastanjen och jag. Kärlek är ett verkande i världen och ett värkande i själen. Vi känner det i oss. Hjärnans lag har en sinnesförfattning och paragraferna som styr oss är lika många som bladen i kastanjens lövverk.

Dömd till marken söker mina fötter sina steg. Kastanjen går men jag står stilla. Det är konstigt att livet följer i mina spår. Verkligt liv levs i nuet. I dessa tre sekunder vi har på oss mellan andetagen. Det kan tyckas likgiltigt om det är en träd - eller hjärnstam som möter mina tankar. Allt verkligt liv är möte...