Måndag 05 november 2001
Där bidragen i den första serien i huvudsak inriktade sig på att berätta var vänstern står i dag, hur vi har hamnat här och hur världen ser ut runt omkring oss väljer vi nu att rikta blickarna framåt. Hur går vi vidare? Vilka projekt kan vänstern arbeta med i dag? Hur kan vi börja arbeta offensivt med de olika konstruktiva lösningar vi har på dagens problem?
Under hösten kommer vi publicera de bidrag som vi har fått in, men om du är intresserad av att delta med ett eget bidrag eller vi diskutera något av de redan publicerade bidragen, hör av dig till radikalavisioner@yelah.net.(Radikala visioner strategier för 2000-talets vänster.
Detta är rubriken.
Framför mig en tom skärm.
Hjälp.
Är jag radikal? Har jag några visioner? Vad betyder ordet vänster?
Det är lätt att gå vilse bland de stora orden.
I Nordstedts Ord för ord hittar jag följande synonymer för ordet radikal: "reell, verklig, revolutionerande, omstörtande". Vision då? Enligt Svenska Akademins Ordlista betyder det helt enkelt "framtidssyn". Lika bra att slå upp ordet vänster också. Jag hittar bara "till vänster" som betyder "på hjärtsidan".
Det låter bra.
Det jag i denna text ska försöka beskriva är vad människor som vill leva utifrån sitt hjärta kan göra för att förvandla sina drömmar om framtiden till verklighet.)
Här är en vision: Du går in i en Pressbyråkiosk. Det är år 2010. Försvunna är alla glansiga magasin med magra, leende, avklädda, svartsminkade kvinnor. Bonnierimperiet har fallit. Cosmopolitans redaktion går på AMS-kurs. Damernas Värld finns inte längre.
Det enda som finns att köpa är ekologisk glass och tidningar som berättar hur man kan göra jorden till ett bättre ställe att leva på för alla människor.
Hur kunde detta ske?
Det började en natt, hösten år 2001. Det började med fem ord.
Du. Duger. Som. Du. Är.
Fem revolutionerande ord.
Så här gick det till.
Den 18 september år 2001 landade en varelse från yttre rymden hemma hos kvinnan Eva. Hon satte sig vid Evas sängkant och viskade de fem orden in i hennes öra: Du duger som du är. Snabbt spred de sig i Evas hjärnvindlingar. Åt upp ord som ful, hängbröst, musfärgat, fet, köpa, gör om mig, ridbyxlår. Och många, många fler, elaka, nedvärderande, tråkiga ord som i åratal bott i Evas hjärna.
De bara försvann.
Nästa morgon vaknade Eva och kände sig toppen. Hon log mot badrumsspegeln och uttalade högt orden: Du duger som du är. Hon viskade dem i örat på en kvinna i hissen. Hon gick förbi det stora varuhusets skyltfönster och konstaterade glatt: det finns inte en sak jag vill köpa.
Du duger som du är.
Orden spred sig snabbt bland Evas arbetskamrater och bekanta.
Som en man slutade de att raka sig under armarna, banta och shoppa. De ville inte längre jämföra sig med Europas kungligheter och struntade helt och hållet i fettvalkar, celluliter och g-punkter.
Och så slutade de att köpa veckotidningar.
Varför bry sig?
Du duger som du är.
Och orden spred sig vidare. Bland vänner, på skolor, i barerna och på lekplatserna. De slank in på vårdcentralerna och fick starka fästen på universiteten. Yngre och äldre kvinnor viskade till varandra: Du duger som du är.
Amelia Adamo blev klart jättenervös. Men inte ens en otroligt stor annonskampanj med Meja och Kerstin Dellert kunde stoppa revolutionen: Du duger som du är. Antalet prenumeranter sjönk katastrofalt. Lösnummerförsäljningen likaså.
Till slut fanns det bara en liten enklav kvinnor på övre Östermalm som fortfarande gick till kiosken och köpte damtidningar.
Men inte sjutton kunde Bonniers leva på dem?
Nej. Alla redaktörer och reportrar fick skola om sig. Mode- och skönhetsindustrin kollapsade.
Skönhetskirurgerna fick skaffa sig riktiga jobb. Göran Persson blev ledsen över de sjunkande siffrorna för hushållens förväntade konsumtion. Men alla kvinnor var så glada och obekymrade och hade tid över för att träffas och prata och ta hand om sina barn, och läsa tidningar där människor såg ut som i den så kallade verkligheten: smala, runda, små, bredbakade, invandrade, transsexuella, med eller utan rullstol och helt nöjda. Tidningar som berättade för dem hur man skulle kunna göra jorden till ett bättre ställe för alla människor att leva på.
Och männen då? De tänkte: Kan kvinnorna så kan väl vi. Och så gick både Slitz och Aktuell rapport i graven. Och när mallarna för hur riktiga män och riktiga kvinnor skulle se ut och bete sig försvann, så sjönk våldtäktssiffrorna, porrindustrin gick bankrutt och Sverige blev plötsligt jämställt.
Det hade inte ens en utomjordisk varelse kunnat räkna med.
Men så blev det.
Otroligt att tänka sig när man själv står här i Pressbyråkiosken den 18 september år 2001 och tittar på alla leende, avklädda, magra, svartsminkade kvinnor som blickar ner från tidningshyllorna.
Men låt oss vara radikala i vår vision. Låt oss börja i all enkelhet. Låt oss börja med fem små ord.
Du duger som du är.