Gubben Sundström rockar

Men inte mig emot. Allan Edwall är Mästaren och allt för många trubadurer av i dag försöker dränka sin poesi i elgitarrer. Till vilken nytta kan man fråga. För att dölja idétorkan kanske. Lars Winnerbäck exempelvis, också han skivaktuell denna höst, har utvecklats till rockartist. Men som låtskrivare har han inte tagit ett enda steg framåt sedan demotiden då han kompades mer eller mindre endast av sin egen gura. Att det på Hjärtats melodi faktiskt också medverkar en rad renodlade rockmusiker, som Hellacopters-duon Nicke och Strängen, hade jag ändå ingen tanke på inför Stefan Sundströms besök på Kulturbolageti Malmö i onsdags. Därför glömde jag öronpropparna.

Men det är värt tolv timmars pip i öronen efteråt. För Stefan Sundström låter sig inte dränkas. Även om en hel del av mellansnacket handlar om att gubben egentligen är för gammal för denna tempohöjning så lägger Sundström ut texten med en rapartists precision. Oavsett vad som står i folkbokföringen så är han inte heller en dag äldre än Lars Winnerbäck. Och eftersom Sundström i dag kanske är vår folkkäraste trubadur gör malmöpubliken också sitt bästa för att sjunga med i klassiker från förra decenniet som Nån har slagit upp ett hål och Babyland.

Vi som föredrar "lite smör" som Sundström kallar det får mellan varven också det levererat från en ensam barstol på scen. I dessa finstämda pauser - med låtar som Under isen (ligger himlen) från förra plattan och Snickerboa från den nya - står det i alla fall för mig klart att Stefan Sundström är en av landets bästa låtskrivare. Hans poesi kommer, till eller utan rockarrangemang, leva långt efter att gubben blivit gubbe inför fler än sig själv.