Måndag 25 oktober 2004
Too fast for love
Författare: Jonas Inde
Illustratör: Martin Kellerman
Förlag: Kartago Förlag
2004
Jag sitter och läser, och nu sitter jag och skriver. När jag sitter och läser din bok känner jag igen både Apan och inte skamsköljandet så mycket, men litet ändå, och jag tänker att jag inte vill berätta om mina egna apor och skamsköljningar på samma sätt, för det är inte roligt. Det är inte tjåkit som i gnäll-tjåkit, men mer "jaha, jamen fan vad killen mår illa och har issues". Sitter i en datasal här på skolan som är lite tjåki och leker stream-of-consciousness, för det är det du gör. Kanske vill jag bevisa att våra kukar är lika långa, eller så känns stilen din så påträngande att jag vill visa hur dutti jag är och lämna referenser i texten bara du och andra som läst boken ser? För det är inte så svårt med det här är det? Och det är inte så bra heller, är det?
Kom hem från New York i torsdags, och jag håller med om att vattennivån i toaletterna där är ovanligt hög. En nalle blockade avloppet så jag stod där med en sugkopp och panik för översvämning på hostellets gemensamma toa. Du skrev inte en resebok men en reseskildring, så jag förlåter dig för att du inte tog upp de konstiga dricks-vanorna som gjorde först alla arga på mig, sedan glada på mig när jag hela tiden räknade fel och gav för mycket. Det gör inget. Jag tänker att om annat folk med issues gör samma resa och gillar biljard och pudelrock kommer de tycka du är en Kerouac och följa i dina fotspår, men kunde inte resan gått från Malaga till Beirut lika gärna? Hade det varit någon skillnad på något förutom på vattennivån i toaletten?
Håller med om att regelbundna tider och motion är bra för mental hälsa, men det säger ju Dr Phil också. Du är ju bättre än han, men varför inte lyda rådet? I tunnelbanan såg jag att det finns ett Ministry of Health and Mental Hygiene och det var spännande; trodde inte såna termer användes längre, ser framför mig auktoritära doktorer som tvångstvager alla deppon och skizzons hjärnor. Vill du utmana dem att göra det, är det det boken går ut på? Men jag mår ju dåligt, och det är ner och det är upp och det är ett Totalt Jävla Mörker™ men många med mig mår så, och visst borde alla skriva om det om de vill men skulle de skickat in ett manus skulle de få samma refuseringsbrev som jag fick från Bonniers när jag var 14 och charmigt nihilistisk.
Det är kul när du nämner Martin, inte för att jag bryr mig om honom, men jag har läst Rocky mycket och i hans djurserie var ni i USA och gjort en annan resa? Gör han dig på riktigt eller gör han dig gladare där? Jag vet inte vilken version jag ska tro på. Om han gör dig på riktigt kunde du skrivit en annan bok än Too Fast For Love, kanske en version 2? Det skulle ge poäng. Då kanske Martin kunde ha gjort andra teckningar också, inte skrapade pasteller som i den här? Lite som Chris Wares mus-teckningar vore kul, och så skulle ni kunnat spara in på färgtrycket. Ni kan sälja dem tillsammans, ihopsnajdade med gladpack och ett klistermärke på? Då skulle jag kunna säga till mina kompisar "jo" istället för "äh" när de säger att en USA-roadmovie-bok av Jonas Killingänget Inde och Martin Rocky Kellerman låter som en bra ide.