Poppig reggae på Tribute

Första halvan av konserten var en besvikelse. Julian Marleys egna låtar var väldigt poppiga och inte så mycket roots reggae. Och Uprising Band körde ett långt jazzmedley, som i och för sig var bra, men det är inte vad publiken väntar sig på en Tribute to Bob Marley. En av Julians egna låtar som dock var riktigt bra var Lion in the Morning.

Andra halvan av konserten var betydligt bättre, då de bjöd på flera av Bob Marleys låtar. Running Away, Stir It Up i snabb originalversion och Get Up, Stand Up, som Bob skrev tillsammans med Peter Tosh.

Först verkade Julian ha kopierat Bobs mimik. Han skakade på huvudet så att dreadlocksen flög, hoppade runt i trans och stod med armarna ut på sidorna som Jesus på krucifixet. Sen kan man inte komma ifrån att han är dömd på förhand på grund av att hans pappa är en av världens största musiker. Men när de körde en lång version av Exodus verkade Julian ha hittat sin stil och han jammade loss på den glade slagverkarens koklockor.

Musikerna var förstås duktiga. De verkade lite trötta och oengagerade i början eftersom de har varit ute på en två veckor lång Europaturné och har spelat varje dag. Men de spelade i alla fall skön reggae för en ung, hungrig, dansande publik.