Landbrist orsak till
Chiapaskonflikten

Kan sen samtal kring en mer hållbar strategi komma igång, så fokuseras frågan alltmer på den grundläggande orsaken bakom konflikten - bristen på utveckling och framförallt jord.

Under århundraden efter ankomsten av de spanska erövrarna trängdes långsamt den indianska ursprungsbefolkningen tillbaka från det bördiga låglandet av de spansktalande ättlingarna. De tvingades bruka de magra, steniga markerna på de branta sluttningarna i höglandet, och ihop med diskriminering och inflyttning av andra fattiga mexikanska jordlösa uppstod svåra levnadsförhållanden.

Deras situation förvärrades ytterligare under de sista tio åren av den ekonomiska politiken, och regeringens "Solidariska antifattigdomskampanj" åstadkom ingen större effekt. Och indianernas samhällsstruktur, fokuserad kring jordbruket, förändrades genom dels bristen på jord, men även förändrade jordbruksmetoder med större användning av gördningsämnen och bekämpningsmedel och ett hårdare utnyttjande av marken. Det här gjorde deras samhällen mer fokuserade kring kapitalflöde än tidigare, och de som kunde investera i lastbilar för frakter, de som hade möjlighet att låna ut pengar, hyra ut mark eller organisera arbetskraft eller handla blev de gynnade. Kvar blev småbönderna, som bara såg sin fattigdom öka dag för dag.

När Zapatisterna gjorde uppror hade redan det politiska och ekonomiska maktetablissemanget skapat starka band in i de indianska jordbrukarsamhällena, och kunde lätt ställa olika indiangrupper mot varandra.

Miguel Angel de los Santos som är advokat, är engagerad i ett stödnätverk för Zapatistfångarna och har försvarat många åtalade Zapatistanhängare i brott som i grunden handlar om den svåra kampen kring jord i Chiapas.

- En grupp bönder, som i ett historiskt perspektiv brukat ett landområde, anhåller hos myndigheterna om äganderätten till detta. Till sist efter flera år utan svar, tar det detta område i besittning, vilket myndigheterna då utnyttjar och fängslar dessa bönder, och det formella brottet blir jordockupation, berättar Miguel, och fortsätter:

- Men detta är förstås i grunden inte ett juridiskt problem utan ett problem kring bristen på land, och det får en ytterligare dimension genom den enorma betydelse marken har för den personliga identiteten hos indianerna som jordbrukare. Och de fängslades samhällen blir nu upptagna av kampen att få dessa fria, istället för kampen att förbättra sin situation.

- Makteliten här har länge ställt indiansamhällena mot varandra. Ibland har myndigheterna gett en bondegrupp rättigheterna till ett område, men senare ger rättigheterna till detta till några andra. På så sätt konfronteras dessa, och det uppstår konflikter, brott, slagsmål, folk mördas, och återigen fängslas människor. Staten har löst problemet, ingen äger längre markområdet, det finns bara starka motsättningar och i det läget kan myndigheterna ge området till en tredje grupp.

- Det är ett smutsigt spel, menar Miguel.

Nu lever motsättningarna kvar. De olika grupper som fick fördelar av den förra PRI-eliten, ibland beväpnades, måste ställas under demokratisk kontroll, och människorna måste bryta sin fruktan och isolering. Den nya regeringen Fox och delstatsregeringen framförallt, måste lösa problemet med äganderätten och se till så att jordarna fördelas rättvist. Frihandelsavtalet, som är en nödvändighet för den allmänna ekonomiska utvecklingen i Mexiko, måste kompletteras med selekterade åtgärder för att inte helt slå ut småböndernas produktionsmöjligheter, och generella satsningar måste till i området för att skapa alternativa försörjningsmöjligheter.

Fast allt kräver pengar och tid. Signalerna om en eventuell marknadsavmattning i USA kan drabba Mexiko relativt hårt, och kan leda till svårigheter för Fox att genomföra utvecklingsprogrammet. Och nästa års planerade skattereform som skall ge staten väl behövliga inkomster kan då bli svår att genomföra.