Organisering mot
patriarkala strukturer i
Tanzania

Vad sker då på lokalnivå för att motarbeta dessa orättvisor? Vi beger oss ut på en jämställdhetsresa hos det (för sin starka patriarkala tradition) ökända chagga-folket i norra Tanzania, Kilimanjaro Region, Rombo district. Vi besöker internationella NGO:s, gräsrotsorganiserade bönder, fackföreningsrepresentanter och lokala distriktsmyndigheten för att försöka få en uppfattning kring arbetet för jämställdhet.

Praktiska skäl bakom organisering

Först ut är Kikumanga Womens Group, en grupp på 20 medelålders jordbrukarkvinnor som gått samman och gemensamt köpt en åkerplats och snart också en kvarn som ger lite extra inkomst till kvinnorna. I Kilimanjaroregionen, och speciellt Rombo distriktet, är det mycket vanligt med grupper av kvinnor som gemensamt försöker stärka sin ekonomska rörelsefrihet. Eva Ohlsson, arbetare för Forum Syd i Rombo berättar:

- Detta beror inte på att kvinnor här är speciellt belästa om könsorättvisor, utan bara på den bittra sanningen att kvinnor här är så väldigt utsatta - just i egenskap av att vara kvinnor - att deras möjlighet till ett värdigare liv sker genom att gå samman. Kvinnor organiserar sig i dessa bygrupper av praktiska skäl första hand, och inte som i Sverige där kvinnor nästan altid knyts samman utifrån teoretiska och ideologiska stådpunkter. De tanzanska kvinnogrupperna blir ändå en viktig politisk röst genom att stärka kvinnogemenskapen och föra upp kvinnoförtrycket på den politiska agendan.

Kikumanga är ett tydligt exempel på detta fenomen. Angelista Calisti, ordförande för gruppen, talar med tydlig stolthet i rösten:

- Vår styrka ligger i vår samanhållning, och gruppen bara växer. Sedan gruppen bildades för tio år sedan har vi inte bara lyckats minska vårt ekonomiska beroende av männen utan framförallt skapat ett kvinnonätverk så starkt att om någon av medlemmarna utsätts för våld då är vi andra genast där och drar uppmärksamhet till händelsen.

Det finns också många NGO:s i distriktet som arbetar för att stärka kvinnors politiska och ekonomiska kraft. Vi besöker Rombo Dalta och Tawova, Tanzania Womens Volunteer Association. Rombo Dalta arbetar med att organisera och utbilda hantverkarkvinnor inom företagsverksamhet och Tawova erbjuder gratis juridisk rådgivning och upplysning för kvinnor kring såväl vardagsproblematik som stora juridska tvister. Förhoppningen från de båda organisationerna är att deras arbete ska stärka kvinnornas samhälleliga röst.

- Som det är nu kan majoriteten av kvinnorna i distriktet inte ta del av deras samhälleliga rättigheter eftersom all deras tid går åt till att bara överleva dagen, säger Honorata Tairo, en av de projektansvariga för Rombo Dalta.

Vi frågar Matilda Martin och Angela Mattias, representanter för Tawova, om de upplever att chagga-folket har en så stark patriarkal struktur som ryktet säger:

- Patriarkala traditioner är starka i hela landet. Det som är speciellt problematiskt med chagga är att de har kvar vissa seder, till exempel omskärelse och könsbunden arvsrätt, som trots att det är förbjudet enligt lag ändå praktiseras i stor utsträckning här.

Regeringskrav på organisationerna

Det finns gott om NGO:s i Rombo. Hur pass konstruktiva de egentligen kan vara är dock oklart, för bara nyligen har den tanzanska regeringen tagit ett besut som innebär att alla NGO:s i landet, oavsett karaktär och arbetsområde, måste ha ett samarbete med de tanzanska myndigheterna på lokal, regional, och nationell nivå. Hur mycket NGO blir det då kvar av en organisation som inte alls är självständig från staten? Hur stor är risken att detta i många fall påtvingade samarbete leder till att organisationernas engagemang och aktiviteter fastnar i tanzansk byråkrati och starka hierarkiska system? och vill regeringspartiet, som regerat sedan självständigheten, ens se någon som helst samhällsförändring?

Väl medvetna om den lokala byregeringens maktlöshet inför toppstyrningen (finns att läsa om i arkivet) hastade vi till ett möte med Mama Bulcheria Kyauka, District Councilor för Rombo distriktet, och William Mushi, distriktsstyrelseledamot för lärarfacket CWT (Chama cha Walimu Tanzania) som är landets största fackliga organisation.

Facket kan göra mer

Vår första fråga blir hur facket arbetar för att stärka kvinnors positioner i distriktet. Mushi tittar funderande på oss. Att den absoluta majoriteten av förbundets medlemmar är kvinnor, men ändå nio av tio i styrelsen är män, verkar inte uppröra honom.

- Det är ju kvinnoras uppgift att förändra om de vill ha det annorlunda. Alla medlemmar i förbundet har rösträtt, och även kvinnorna har röstat fram män till dessa poster. Dessutom är en plats av de tio i styrelsen är alltid reserverad för kvinnorepresentation. Att det inte är fler kvinnor där beror på att de inte vill ha dessa poster.

Mama Kyaua protesterar:

- Kvinnor kommer inte till maktpositionerna för att systemet inte tillåter det. De har inte möjlighet att strida om positierna på samma villkor som män eftersom kvinnorna måste lägga ner en så stor tid på att ta hand om hemmet och barnet.

Hur arbetar då du i distriktsrådet för en förändring?

- Jag sprider cirklar, säger Mama Kyauka och skrattar.

- Genom lobbying kan jag påverka de andra på distriktsrådet att ta könsfrågorna på allvar. Men störst arbete kan jag göra som privatperson, genom att prata med vanliga kvinnor i byarna och stärka deras samarbete med varandra. Jag är övertygad om att dessa inforella möten är långt viktigare än de formella mötena i distriktsrådet där alla direktiven ändå bara kommer uppifrån, säger Mama Kyauka och fortsätter:

- Vi måste få bort de patriarkala strukturerna, men motståndet bland männen i byarna och på de höga posterna är starkt. Sedan ska vi inte glömma att patriarkatet också leder till att kvinnor förtrycker både sig själva och varandra. Trots det måste vi försöka, och även om strukturerna är starka bland chagga så sker ingenting om vi bara ger upp. Det gäller att vilja förändra.