Genusperspektiv på
folkmord

Carmen Blanco är quechuaindian från peruanska Anderna. Européernas folkmord på quechuaindianerna innebar att inkastaten Quechuas befolkning minskades från 12 miljoner innevånare till 2 miljoner. De klarade sig bättre ändå än till exempel kariberna, som utplånades helt av spanjorerna.

Blanco ser det som sin moraliska skyldighet som överlevande av ett folkmord att berätta om det och föra sina kunskaper vidare.

Efter att inledningsvis berättat kort om européernas övergrepp på quecheindianerna och andra folkgrupper i Latinamerika ger hon en kort historisk överblick över begreppet "mänskligheten". Hon citerar Simone de Beauvoir som för femtio år sedan sa: "Det manliga har gjorts till den absoluta människotypen. Blanco refererade också till Yvonne Hirdmans idéer om genussystem, där mannen är normen och mänskligt neutrum och att människan alltid beskrivs i förhållandet till gudarna, djuren och kvinnan. Till det lägger Blanco ytterligare en punkt - de koloniserade folken.

Blanco visar hur kvinnorelaterade termer överförs till krigsrelaterade termer och vice versa. Kvinnor "erövras", medan man i krig ofta talar om "det våldtagna moderslandet". Militarismens kultur innehåller en mängd liknelser om könsskillnader och Blanco gav exempel på några. Detta språkbruk återfinns även i det koloniala språket, där man bland annat talar om "jungfruliga marker", uttryck som man än i dag hittar i turistreklam. Ofta har européernas "upptäckande" av Latinamerika och senare folkmord av ursprungsbefolkningen kallats för "ett kärleksmöte". Alla sådana liknelser är inget annat än att nämna folkmord i förskönande ordalag.

Sexualiserat våld har varit en hörnsten i många folkmord och det är främst kvinnor och flickor som blir utsatta. Sedan länge har kvinnor utsatts för våldtäkter, könsstympning, sexuell förödmjukelse, påtvingad prostitution och påtvingad sterilisering i samband med konflikter. Ofta har dess övergrepp varit systematiska och en del i krigsstrategin.

Blanco berättar om att överlevande indianer i Guatemalas vittnade inför landets sanningskommission om hur militären, efter att de förstört en by, organiserade massvåldtäkter mitt på torget. Anledningen var att göra skammen för stor för att någon skulle berätta om militärregimens folkmord. Ungefär 600 indianbyar förstördes och i alla dem genomfördes systematiskt gruppvåldtäkter av den kvinnliga befolkningen. Ibland blev skammen för stor för kvinnorna och de lämnade sin familj för att gemensamt bege sig av från byn. En annan följd av våldtäkterna var illegala aborter, med stor risk för kvinnans liv.

Trots att våldtäkter och annat sexualiserat våld har används i mänskliga konflikter under en väldigt lång tid var det först 1995 som våldtäkt under krig ansågs som ett brott mot mänskligheten. Och det var först efter kriget i Balkan som någon dömdes för ha utfört sexualiserat våld i en konflikt. Blanco argumenterar att anledningen till det är att kvinnor väldigt länge inte tillhörde mänskligheten, vilket hon förklarade tidigare.

Vad kan man då göra för att förhindra organiserat sexualiserat våld i framtida konflikter? Till Yelah säger Carmen Blanco att det bästa sättet är att i fredstid bekämpa sexualiserat våld, att protestera mot domar som frikänner våldtäksmän och att i sin vardag hela tiden kämpa mot sexualiserat våld. Först då finns det en chans att det också kommer vara otänkbart i en konflikt.