Onsdag 04 februari 2004
Platsen var Plaza de Capuchinos, utanför "utlänningsfängelset" - Centro Internamiento de extranjeros (CIE), där de som ska utvisas förvaras tills beslutet verkställs. Aktionen var en del av den europeiska aktionsdagen för invandrares frihet, värdighet och rättigheter.
-Detta är ett skammens torg! Här bakom hålls människor i förvar som om de vore brottslingar. När det enda de vill är att leva ett värdigt liv. Det är en skam att Spanien påstår sig vara demokratiskt. Och samma sak händer om och om igen över hela Europa, skriker Nicolás Sguiglia.
Nicolás Sguiglia och Pilar Mosell talar
Nio organisationer - bland annat CGT, som är det största spanska syndikalistfacket, Indymedia Estrecho (Estrecho är Gibraltar sund), Centro social - casa de las inactivas, som är ett ockuperat allaktivitetshus och JCA, ungkommunisterna - har tillsammans arrangerat aktionsdagen. Det bjuds på marrokanskt te och radio Madiaq sänder live över Internet.
- Det är vår värld och vi har rätt att röra oss fritt i den. Huset bakom oss är inget annat än ett koncentrationsläger och det på 2000-talet i Europa.
Nicolás är ursinnig. Han berättar att för exakt två år sedan blockerade medlemmar av de organisationer som i dag arrangerar aktionen porten till fängelset med sina kroppar i fem dagar. Som straff för den aktionen skulle han utvisas till Argentina. Men tack vare en massiv protestkampanj genomfördes aldrig utvisningen.
Dansare i demonstration i Malaga för papperslösas rättigheter och protest mot den spanska utlänningslagen
Det finns mycket vrede på "Skammens torg". Dagens paroller är "Vi lyder inte de orättvisa lagarna!", "Ingen människa är illegal, "Stäng utlänningsfängelserna" och "Nej till utlänningslagen". Talarna får med deltagarna i talkörer och jag kan känna ilskan och desperationen. Jag blir förbannad över det jag hör, men rörd av engagemanget människorna omkring mig visar prov på.
Situationen i Spanien för invandrare från länder utanför EU har förvärrats de senaste åren. Utlänningslagen från 2000 har gjort det i stort sett omöjligt för dessa invandrare att få uppehållstillstånd. Något som för med sig att de inte kan söka socialbidrag, eller gå till ett sjukhus. För då kan polisen gripa dem, spärra in dem på ställen som CIE i Malaga och sen utvisa dem. För mig som EU-medlem är det dock inget som helst problem.
Ändå är den spanska ekonomin beroende av alla arbetare som kommer från framför allt Nordafrika. De tvingas leva illegalt och håller den spanska jordbruksproduktionen på fötter. Det är en skrämmande situation talarna berättar om.
Trummor i demonstration i Malaga för papperslösas rättigheter och protest mot den spanska utlänningslagen
Men när talen är slut går ett band upp på scenen och spelar lyckligt medryckande afrikanska rytmer. Barn går upp på scenen och dansar, en flicka rider på sin pappas axlar och bjuder alla på godis ur en påse.
-Här är en present från Miriam, ler pappan stolt.
Vreden finns där under ytan, men torget andas av glädje, rytmer och en känsla av gemenskap och folkmassan känns återigen mycket större.
Miriam delar ut karameller till deltagare i demonstration
Även om situationen för de papperslösa invandrarna tycks hopplös slutar aktionsdagen i Malaga trots allt med en smula hopp. Organisationerna kommer att fortsätta kämpa för alla människors rätt till att röra sig fritt och leva ett värdigt liv.
Läs mer:
Spanien: Tusentals mot utlänningslagen
Kofi Annan kritiserar Fästning Europa