Är rättvisan rättvis?

Att rättväsendet och lagen inte är rättvis och inte har jämlikhet som grund är en ganska vanlig uppfattning, särskilt hos människor som sätts i en underordnad position i samhället. Är rättvisan rättvis? den femte rapporten av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering (SOU 2006:30)(1) har specifikt granskat rättsväsendet utifrån diskriminering på etnisk och religiös grund.

- Vi hoppas att denna rapport ska öppna för mer forskning som är ett eftersatt forskningsområde i Sverige, inleder Jerzy Sarnecki på presskonferensen i Rosenbad i Stockholm den 16 mars.

Han betonar att rättsväsendet inte kan ses isolerat, utan tillsammans med de politiska relationer som finns till rättsväsendet, till exempel socialtjänst, arbetsmarknad, politiskt synsätt på terrorism och populistiska högerpartiers inflytande på lagar.

Lättare bli misstänkt som utomnordisk

Rapporten Är rättvisan rättvis? innehåller tio texter med flera perspektiv på rättsväsendet och etnisk och religiös diskriminering. Flera av författarna ingår även i antologin Likhet inför lagen som gavs ut för några månader sedan. Förutom forskare i juridik och kriminologer finns psykologer och socionomer med i bidragen till antologin.

Johan Kardell, socionom, har gjort en kvantitativ undersökning av Brottsförebyggande rådets (Brå) misstankeregister 2003. Det är just Brå:s statistik över misstänkta brott som brukar tas upp i media.

I registret 2003 fanns 317 250 misstänkta för brott. Kardell har sedan jämfört med lagföringsregistret 2003, alltså där det anses vara fog att väcka åtal, har siffran sjunkit till 51 380. Bland de misstänkta fanns en överrepresentation av utomnordiska personer, vilket belyser polisens sätt att arbeta.

Utomeuropeiska döms hårdare

När det kommer till nedlagda förundersökningar, där åklagare granskar fallen, är antalet nedlagda undersökningar procentuellt större för misstänkta som är födda i Afrika och i Mellanöstern (43-52 procent) än misstänkta som är födda i Norden, inklusive Sverige (35-37 procent).

Steg tre i rättsprocessen är verkställda domar. Kardells undersökning visar att utomeuropeiska personer som döms för brott döms till högre straff för samma brott än nordiska personer.

- Hypotesen är att systemet tar i hårdare där systemet har större utrymme att göra olika bedömningar, alltså i polisarbetet och i domstolar, säger Sarnecki.

Liknande resultat får Christian Diesen fram i sin undersökning av negativ särbehandling av utomeuropeiska personer. Det gäller särskilt vid brott som döms till straff i medelskalan.

Tre gånger så hög risk att dömas

Tove Pettersson, kriminolog, har i en kvalitativ undersökning om särbehandling av gärningsmän med utländsk bakgrund vid anmälningar av grov misshandel, våldtäkt och eget bruk av narkotika. Hon har följt ett antal fall genom hela rättssystemet. Hon har funnit att det inte görs någon skillnad i behandling vid anhållan, förhör eller häktning. Men att det är tre gånger högre risk för den undersökta gruppen att dömas hårdare än svenskar som begått samma brott.

Brå:s sätt att välja ut vad de kartlägger och hur det presenteras tas upp i flera texter. Anders Pedersson, fil mag i kriminologi, har analyserat Brå:s publicerade material och pressbevakningen av det.

- Hypotesen är att man konstruerar ett problem som självuppfyllelse. Vad är det som är så upphetsande med invandrares brottslighet? Varför är det inte lika upphetsande att diskutera att män är överrepresenterade när det gäller brottslighet? säger Sarnecki.

Stereotypt tänkande en orsak

Människor socialiseras att tänka i stereotyper och kategorier. Det tänkandet kan göra att vi handlar diskriminerande. Alla de 16 åklagare och 11 advokater som Helena du Rées, jur.dr., har intervjuat anser att det råder likhet inför lagen. Men när de fick följdfrågor kom det fram skillnader. De intervjuade medger att minoritetsgrupper blev sämre hörda i domstol än andra.

- De finns en stereotyp bild av vilka som är hederliga och hur hederlighet ser ut. De som inte fyller den kostymen, och det gäller också svenskar, de som saknar socialt kapital blir bedömda med mindre trovärdighet.

De som inte förstår det juridiska språket och gången i rättsprocessen känner sig förminskad och kan bli frustrerade. Men i rätten ska du inte visa ilska, inte skrika, inte gråta, du ska vara saklig.

De åtgärder som rapporten lyfter fram är mer forskning, utbilda de som jobbar i rättsväsendet i strukturell diskriminering och förbättra den etniska representationen i rättsväsendet.

(1) Utredare är Masoud Kamali