Hur möter facket
papperslösa arbetare?

Byggnads särskiljande av etniskt svenska arbetare och arbetare från andra länder kom förstås upp, men samtalsledaren America Vera-Zavala hade inte lyckats få dit någon representant från LO.

America Vera-Zavala

David Ericsson, långtradarechaufför, författare och aktiv i Transport pratade i egenskap av författare till boken Taxfree. Journalisten Maciej Zaremba pratade med utgångspunkt från sina grävande reportage om den polske rörmokaren, Vaxholmskonflikten mellan Byggnads och det lettiska byggföretaget Laval un Partneri, som nu ges ut i en kommande bok. Lotta Holmberg, socialarbetare och aktiv i Papperslösagruppen i Stockholms LS av SAC, pratade med sina erfarenheter från aktivt arbete tillsammans med papperslösa.

- Idén att bilda papperslösagruppen kom som en reaktion mot andra fackförbunds agerande. Facket ska inte jaga arbetare utan organisera arbetare, säger Lotta.

Lotta Holmberg

Det var 4-5 år sen idén växte till handling. I papperslösagruppen, som under drygt två år träffas regelbundet, finns arbetare utan arbetstillstånd, men också de som har tillstånd, arbetare vars turistvisum gått ut och asylsökande, som får jobba i väntan på besked.

- Asylsökande går med även i andra fackförbund, säger Lotta.

Billiga förare från östeuropa utnyttjas

David mötte papperslösa arbetare när han som långtradarechaufför körde på Spanien. Sina intryck och erfarenheter tog David in i boken Taxfree, som är en thriller.

Han såg åkare i väst, som bemannade bilarna med billiga förare från östeuropa som togs in på turistvisum och taktiken var att låta bilar registrerade i ett land köra i ett annat land för att inte bli kollade.

- På rastplatserna hade de utfattiga förarna från östeuropa, som körde för åkare i väst, inte ens råd att duscha.

Utan trygghet i avtalen blev de också skuldsatta. Det var själva skyldiga att betala för skador på långtradaren eller lasten.

Omöjligt skilja facket från Migrationsverket

David stöder Byggnads i Vaxholmskonflikten med argumentet att lika lön för lika arbete ska gälla och att det svenska kollektivavtalet är nödvändigt för att uppnå det. Men han säger också att om fler som kommer till Sverige för att jobba, varav en del stannar, kommer det att bli fler jobb i Sverige.

David Ericsson & Maciej Zaremba

Maciej, som är född i Polen, kom till Sverige som 19-åring och har jobbat på bygge i sju år, kritiserar Byggnads för att leka polis. Det är dessutom olagligt.

- För letter på bygget i Vaxholm måste det vara omöjligt att skilja facket från Migrationsverket, säger Maciej.

Han säger att det var tack vare Lotta som han började uppmärksamma hur facket agerade mot utländsk arbetskraft. Det som triggade Maciej var en debattserie i tidningen Arbetaren, han blivit indragen i en del asylärenden och nätverket Picum (the Protection of Undocumented Workers) i Bryssel.

Han reste runt i Sverige, Polen, Lettland och Tyskland för ta reda på om den polske rörmokaren eller den lettiska arbetaren var det hot som de utmålades.

Svensk självgodhet

Den globala rörlighet för att söka arbete visar sig fylla luckor, som i sin tur skapar luckor som andra fyller. Det är mindre beskyllningen att ta ”våra” jobb som migrantarbetare möter än att ”de dumpar löner”. Vilka som är vi och dem är desamma och det skär genom etnicitet, hudfärg och utseende. Den svenska självgodheten visar upp sig.

- Papperslösagruppen blir ibland beskylld för att dumpa löner, men vi förhandlar om högre lön för dem som har alldeles för låg lön, säger Lotta. Men lägger också till att det stora problemet är arbetsgivare som utnyttjar arbetare.

I en diskussion om lönedumpning får också blicken lyftas mot global kapitalism och frågan ställas: vilka är det som dumpar vilkas löner?

Papperslösa arbetare villkor handlar inte bara om löner utan om rättigheter – skyldigheter känner de väl till.

Vilket ansvar har staten?

En publikfråga förde spåret mot staten, som reglerar arbetsmarknaden även om kollektivavtal mellan en stark arbetsgivarpart och en stark arbetstagarpart. Den modellen har staten varit delaktig i att ta fram.

Staten reglerar också hur människor i landet kategoriseras, vilket är avgörande för deras rättigheter. Det görs i lagar, praxis, politik och i en övergripande struktur av rangordnade kategoriseringar av människor.

Diskussionen om statens roll räckte inte tiden till att utveckla, mer än att migrationspolitik förstås hör tajt ihop med migranters rättigheter och livsvillkor.