Fascistiska spår i
dagens Argentina

77- årige Julio Lopez som varit huvudvittne i de pågående rättegångarna mot de personer som är ansvariga för brott begångna under militärdiktaturtiden i Argentina (1976- 1983), saknas sedan den 19 september. Förra året hävdes de amnestilagar som tidigare skyddat förbrytare från diktaturen, och i somras inleddes rättegångarna. Åtalen gäller bland annat tortyr, försvinnanden, våldtäkter, kidnappning och försäljning av spädbarn samt mord. Lopez vittnesmål om den tortyr han själv utsattes för har spelat en avgörande roll i de första rättegångarna.

Julio Lopes

Polisbilar som patrullerar gatorna i Buenos Aires har sidofönsterna tapetserade med Lopez porträtt och uppmaningar till allmänheten att höra av sig med tips. I statlig television sänds reklam där en belöning på cirka en halv miljon kronor utlovas till den som kan hjälpa myndigheterna att lösa fallet. En stor del av den argentinska allmänheten är engagerad i försvinnandet.

Protester varje vecka

Varje vecka sedan försvinnandet tågar tiotusentals argentinare genom huvudstaden Buenos Aires med parollen ”Nunca mas”. Aldrig mer diktatur, tortyr eller systematiska våldtäkter. Aldrig mer försvinnanden. Bland demonstrationsdeltagarna syns bland annat människorättsorganisationer, mödrarna vid Plaza de Mayo (mödrar till de försvunna), HIJOS (barn till de försvunna), fackförbund och olika vänsterpartier. Man kräver att Lopez ska återföras vid liv. Många är dock skeptiska till att polisen kommer kunna hitta honom.

- Vem som helst i uniform kan tänkas vara inblandad, fortsätter Maria Angelica, när vi pratar med henne på Plaza de Mayo, där hon och de andra mödrarna varje torsdag de senaste 30 åren har manifesterat för sina barn som försvann under diktaturtiden.

Maria Angelica

Javier från HIJOS, en organisation för barn till försvunna, menar att den repressiva statsapparaten är densamma som under diktaturen. Han berättar om avlyssningar mot organisationen och om alla de hot som riktas mot människorättskämpar i landet. Buenos Aires guvernör, Felipe Zola, har medgett att provinsens polis kan vara involverad.

Poliser togs ut tjänst

Under ett möte mellan människorättsgrupper och styrande från Buenos Aires-provinsen, fick regionens säkerhetsminister frågan om poliser som tjänstgjort under diktaturtiden fortfarande var aktiva, varpå han svarade: ”Ja, runt 70 stycken, men de var endast i 20-årsåldern under militärdiktaturen.” En representant från en människorättsorganisation för före detta bortförda personer (Asociación de ex Detenidos Desaparecidos) replikerade: ”Du har ingen aning om vad de unga poliserna i 20-årsåldern utsatte oss för.” Guvenör Zola tog därför omkring 60 poliser ur tjänst i slutet av september.

Människorättsgrupper misstänker även att polisen i stor utsträckning ligger bakom de dödshot som vittnen, åklagare och domare, i de pågående rättegångarna, utsatts för. Under rättegången mot en före detta polismästare, som försvunne Julio Lopez hjälpte till att fälla för tortyr och människorättsbrott, fick de poliser som satts att skydda vittnena bytas ut, då det uppdagades att de pressade vittnena i rättssalen.

Under militärdiktaturen försvann, enligt människorättsorganisationer och den argentinska regeringen, 30 000 människor. Många av dem vänsteraktivister. Lopez försvinnande ses som ytterligare en kränkning på militärdiktaturens konto. Försvinnande nummer 30 001.