Afghanistan - USA:s
tredje Vietnam

Den inflytelserike ledaren sa att han gladde sig över de amerikanska soldaternas förluster i Irak. Enligt honom visar detta att USA lider nederlag både där och i Afghanistan.

Efter talibanerna utgör numera Hekmatyars styrkor det största hotet mot de USA-ledda internationella styrkorna i Afghanistan. Ombytta roller eftersom Hekmatyar en gång var USA:s mest favoriserade ledare i Afghanistan.

Under större delen av 1980-talet då Afghanistan var under före detta Sovjetunionens ockupation, var Hekmatyar den starkaste motståndsledaren och samtidigt den största mottagaren av USA:s finansiella och militära bistånd.

Jämsides med sitt kända, bistra antisovjetiska och antikommunistiska ställningstagande, fördömde Hekmatyar USA:s politik i Mellanöstern.

Hekmatyar och hans parti – Hezbe Eslami-je Afghanistan (Afghanistans muslimska parti) hyllades under 1980-talet av USA:s regering, särskilt av de neo-konservativa, som ”frihetshjältar”.

USA hade förlorat kriget i Vietnam och lade skulden på Kina och Sovjetunionen. Washington hade väntat länge på chansen att hämnas på Sovjetunionen för Vietnam. Moskvas militära inblandning i Afghanistan gav USA tillfället.

Det var under kriget mot Sovjetunionen i Afghanistan som Hekmatyar strålade och erövrade amerikanernas hjärtan med sin hårda antisovjetiska politik.

USA:s militära inblandning i Afghanistan ställde Hekmatyar i rampljuset igen. Han som upplevde sig vara vinnaren av kriget mot Sovjetunionen försöker nu vara det enda alternativet till Natostyrkorna i Afghanistan.

– Den dag är inte långt borta då USA kommer att bryta samman till 52 enskilda länder, lovade han det afghanska folket och den muslimska umman, eller gemenskapen.

Det var samme Hekmatyar som under sin kamp mot ex-Sovjetunionen fick smeknamnet ”USA:s blåögda afghanske gubbe”. Något som han bar med sig fram till Sovjetunionens upplösning i december 1991.

Hekmatyar som lever gömd sedan maj 2002 drar paralleller mellan den sovjetiska ockupationen av Afghanistan under 1980-talet och USA:s nuvarande militära närvaro i Afghanistan.

– Efter att Sovjetunionen invaderade vårt muslimska land 1979 förutspådde vi att Afghanistan skulle bli begravningsplats för den Röda armén och att det kommunistiska väldet splittras i 15 enskilda länder. Då skrattade många åt oss. Det dröjde 12 år för världen att inse att vi hade rätt, säger Hekmatyar.

Han försöker återigen att låta profetisk.

– Nu förutspår vi igen och den här gången handlar det om USA. George Bush och hans neo-konservativa krets får USA att hamna i den afghanska och irakiska kvicksanden. USA:s ockupationsstyrkor har förlorat kriget i Irak och i Afghanistan. Krigen i Irak och Afghanistan kommer att bryta USA:s ekonomiska ryggrad.

- Detta nederlag förebådar att USA snart kommer att möta ett öde liknande Sovjetunionens. Vi förutspår det och låter vissa skratta åt oss. Men vår plikt är inte begränsad till förutseelser. Vi i Afghanistan såväl som i Irak håller på att forma historien.

Hekmatyar berättar om det tredje angloafghanska kriget 1919 som resulterade i Storbritanniens nederlag. Sedan påminner han sina lyssnare om Sovjetunionens nederlag i kriget i Afghanistan.

– Vår roll är att skapa historia medan andra har rollen att skratta åt oss, konstaterar Hekmatyar.

Hekmatyar befann sig i Iran när USA anföll Afghanistan i oktober 2001. Han förklarade jihad eller heligt krig mot USA:s styrkor. Han valde att gå undan och fortsätta med sin jihad mot USA i Afghanistan framför lyxlivet i sin datja i norra Teheran.

Men den här gången hade han svårt att övertala folket och sina styrkor att ansluta sig till jihad.

Hans styrkor hade fått nog av krig. Dessutom kände sig många mer hemma i den Norra alliansen. Alliansen stod bredvid, om inte bakom, de amerikanska truppernas kamp mot talibanrörelsen.

Folk hade inte glömt hur de fick lida under inbördeskriget och i jihads namn. Inbördeskriget började 1992 och nådde sin höjdpunkt i september 1996 då talibanerna intog Kabul.

De flesta av de som styr dagens Afghanistan var inblandade i inbördeskriget. Den största skulden, däremot, läggs på fem personer – Hekmatyar, Masood, Ali Mazari, Rasol Sayyaf, Asef Muhseni och Rasjid Dostum. Det var de och deras styrkor som, med sin korruption, förstörelse och blodsutgjutelse, banade vägen för talibanerna.

Men USA:s misslyckande och Storbritanniens mystiska roll, som har en historia för sig, ställde talibanerna och Hekmatyar återigen i rampljuset.

USA:s och Storbritanniens politik i Afghanistan fick folk att önska sig en ny räddare. En politik som gav talibanerna och Hekmatyar chansen att predika om fred och frihet.

Hekmatyar påminner, i sitt uttalande, det afghanska folket om att det var i början av förra århundradet i Afghanistan som brittiska väldets nedgång började. Sedan hävdar han att det var på grund av afghanernas jihad som Berlinmuren föll, Östeuropa befriades och Sovjetunionen slutligen upplöstes.

Hekmatyar håller med USA:s president George Bush som nyligen jämfört situationen under Vietnamkriget med nuläget i Irak. Hekmatyar säger att USA först förde sitt Vietnamkrig i Indokina och led nederlag. Sitt andra Vietnam, enligt Hekmatyar, fick USA i den irakiska kvicksanden.

– Afghanistan håller på att bli ett tredje Vietnam för USA. Det sista kapitlet i USA:s historia som en supermakt kommer att skrivas i Afghanstan, spekulerar Hekmatyar.

Intervjun med Gulbuddin Hekmatyar publicerades först av den afghanska nyhetsbyrån Pazhwak.