Tillståndet prostitution

- Chefen glömde tyvärr att berätta att det inte är själva strippandet man tjänar pengar på. Han hade väl annat att tänka på säger Louise Eek och skrattar till.

Men skrattet når inte ögonen.

Eek är frilansjournalist, författare och föreläsare med kön och genus som specialitet. Vid tolv års ålder skildes hennes föräldrar. Då ingen ville ha vårdnaden om dottern placerades hon på fosterhem. Hon antastades av mammans nya pojkvän. Mamman vägrade att tro på att pojkvännen förgrep sig på dottern. När Eek var fjorton år utsattes hon för en gruppvåldtäkt av tre ”killkompisar”.

Det ena ledde till det andra och fem år senare inleddes ”karriären” som strippa. Till och från under sexton års tid, i sammanlagt sju år, satt hon fast i ”branschen”.

En vecka senare hade hon större skulder än när hon kom. Under denna tid, det glada sjuttiotalet, var alla Sveriges porrklubbar egentligen förtäckta bordeller. Eek berättar att polisen inte ansåg sig ha resurserna som krävdes för att motverka detta.

- Känner ni igen retoriken? Samma argument används om människohandeln idag.

Hon tillägger att hon skriver om just heterosexuell prostitution där kvinnan säljer och mannen konsumerar. Även män säljer sex och kvinnor köper, men det är detta hon kan bäst.

Ytliga argument och få frågor

Den prostituerades argument för att sälja sin kropp har följt samhällets utveckling. På sjuttiotalet hette det ”Jag tjänar mer än en läkare, har du problem med det?”. På åttiotalet hade argumentet blivit ”Det här är mitt val”.

- Men det var aldrig någon som frågade mig vad jag hade att välja emellan. Det störde mig faktiskt. Om jag berättade sanningen skulle jag bli svartlistad. Dessutom skulle det ha väckt frågor. Att öppna mig och berätta om våldtäkten och misären var aldrig något alternativ.

Eek menar att samhället allt för lätt accepterar argumenten som kvinnor med erfarenhet av prostitution har. Samhället blundar och väljer således den enkla vägen.

- Så länge en kvinna är prostituerad så får alla kvinnor ett pris. Alla blir potentiella horor. Det gäller bara att priset är tillräckligt högt, fortsätter Eek.

När en kvinna med erfarenhet av prostitution har fått en första hjälp så lämnas hon snabbt åt sitt öde. Dock krävs det mer än såför att ta sig ur mönstret och bygga upp ett nytt liv.

- Det är skrämmande att så lite har gjorts och görs för att kvinnorna ska kunna lämna sitt ”yrke”.

”De flesta medsystrar är döda”

- De flesta av mina medsystrar är döda. De har knarkat eller supit ihjäl sig, tagit sina liv eller blivit ihjälslagna. Hur de dog är betydelselöst. Alla är de offer för samhällets misslyckande.

Det krävdes cancer för att Eek skulle sluta att sälja sin kropp.

- Jag sitter inte här för att jag är duktig. Jag har haft tur.

Hon berättar om mexikanska Rosa Zaragoza som hon har intervjuat. Zaragoza hade inte på långa vägar samma tur som Eek. Poliser tvångsförde flickan till ett litet rum där de utsatte henne för upprepade våldtäkter. Efter några veckors fortlöpande våldtäkter sprack Zaragoza. När hon sprack ringde poliserna efter en läkare som kom till det lilla rummet och sydde ihop flickan igen.

- Nu när hon hade sytts ihop kunde poliserna fortsätta med de sexuella övergreppen igen.

Zaragoza är fortfarande prostituerad.

- Därför får ni nöja er med mig och inte med Rosa.

Den gode mannen

Eek tycker att det fokuseras alldeles för mycket på kvinnan med erfarenhet av prostitution som säljer sin kropp istället för på mannen som köper den. Det är inte kvinnan som är problemet. Det är han, den suddiga i bilen, som står för efterfrågan och gör att förnedringen fortgår.

Men långtifrån alla män faller in i kategorin sexköpare. Vissa engagerar sig istället för att motverka prostitution. Dock menar Eek att de manliga åhörarna på hennes föreläsningar är få.

- Ensam kan jag inte stoppa porrindustrin. Inte ni heller. Den gode mannen måste också stå upp jämte kvinnan och kämpa. Någonstans i botten är vi alla människor.

”Prostitution är inte ett jobb, det är ett tillstånd!”

Den svenska sexköpslagen, eller "Lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster" förbjuder köp av sexuella tjänster. Trots protester från moderaterna och folkparitet trädde lagen i kraft 1999.

- Neoliberala krafter skyller våldet som de prostituerade utsätts för på sexköpslagen. De påstår att kvinnorna ifråga utsätts för mer våld nu. Så är inte fallet, berättar Eek.

Hon menar att det inte är lagstiftningen som är problemet. Den är unik och förde upp prostitutionsproblemet på agendan. Våldet har inte med sexköpslagen att göra utan är ett med själva prostitutionen.

- Om man tar bort lagen så skickas kvinnor hundra år bakåt i tiden.

På tjugohundratalet har den prostituerades rättigheter som ”yrkesutövare” börjat diskuteras. Eek berättar att moderaternas ungdomsparti, MUF ville förstatliga bordeller ett år efter införandet av lagen.

- Det är den enda gången som moderaterna har velat förstatliga något alls.

Även bland vänsterliberala, har myten om ”individens fria val” där horan har valt sin väg och har rätt att göra så, varit starkt ingrodd.

- Det började flirtas med syndikalisterna. Sorgligt nog köpte vissa helt eller delvis konceptet.

Eek menar att samhället normaliserar sånt som inte bör normaliseras. Genom vissa ordval kan prostitution tillskrivas en positiv laddning.

- Prostitution är inte ett jobb, det är ett tillstånd! Hon fortsätter:

- Idag finns det inte ens några strippor. Alla benämns som eskorter. Om vi slutar att uttala vad som händer så slutar vi också att se. Om vi inte ser så tycks problemen upphöra att existera.

Att fortsätta i denna riktning och börja yrkesklassa prostitution för Sverige mot dagens Holland där prostitution allt mer har börjat omtalas som ett yrke. I Holland legaliserades prostitution år tjugohundra.

Kvinnorna med erfarenhet av prostitution är hänvisade till speciella platser, så kallade ”Red light districts”. De måste visa upp ett intyg från en lokal domstol för att få sälja sin kropp. De skall även gå till läkaren varje månad för att visa upp att de är friska.

- Läkarundersökningen genomförs inte för kvinnans skull. Syftet är att kunden skall garanteras en frisk vara. Hon tillägger:

- Legaliseringen av sexköp i Holland är inget nytt. Vi har provat det i artonhundratalets Sverige också. Eek drar på mungiporna.

Orden har pressats upp till ytan

Eek menar att det svenska samhället stereotypiserar kvinnan med erfarenhet av prostitution. Hon distanseras även som annorlunda.

- ”Hon är inte som oss. Självklart hamnade hon där och inte vi” imiterar Eek. Det går inte att ta för givet att alla människor är medvetna år 2006.

- I det svenska samhället är det accepterat att säga att man är före detta narkoman, men inte före detta prostituerad eller strippa. Jag blir genast reducerad till mitt förflutna som strippa när jag berättar om min erfarenhet. Berätta gärna deras historier. Men kom ihåg att berätta mer än så, uppmanar Eek innan hon rusar vidare för att hinna med taxin som står och väntar.

Kvar i rummet sitter medtagna åhörare med magar fyllda med klumpar. På Blå stället är tystnaden tung men orden har förts upp till ytan.

Fotnot: Louise Eek har skrivit böckerna "Spelat liv" och ” Att köpa eller köpas - frihet och makt i sexindustrin”