"Jorden säljer man inte,
den älskar och
försvarar man"

Floden Rio Papagayo livsnödvändig för hundratusentals småbönder.

Sedan mitten av 70-talet planeras ett enormt dammbygge i floden Río Papagayo i Guerrero, sydvästra Mexiko. Guerrero är en av Mexikos fattigaste delstater. Århundraden av orättvisor och statlig repression präglar området.

Sedan 70-talet har droghandeln och myndigheternas korruption eskalerat våldet och kriminaliteten. Trots detta är delstaten mest känd för turistmetropolen Acapulcos vackra stränder.

Endast en timmes resa utanför Acapulco finner vi den bördiga jordbruksregionen Cacahuatepec. I området finns en mycket hög biologisk mångfald med djur och växtarter som inte finns i andra delar av Mexiko. Befolkningen är fattig, men den bördiga jorden och den rika floden ger dem ändå möjlighet att äta en näringsrik och varierad kost. Regionen har liksom resten av Mexikos landsbygd, övergetts av regeringen. När myndigheterna anlände 2003 trodde befolkningen att de äntligen skulle få ta del av ett socialt projekt. Syftet var dock ett helt annat…

Ett projekt för eliten

Den elektricitet som dammbygget kommer att generera beräknas vara värd flera miljarder dollar. Det statliga företaget CFE (federala kommissionen för elektricitet) har hand om byggprojektet men den framtida driften kommer att läggas ut på ett privat företag. Elen kommer inte lokalbefolkningen till del utan kommer att användas i Acapulco och även exporteras utomlands.

Regeringens syfte med att beslagta jorden gäller inte bara ett gigantiskt dammbygge. Man planerar också för ytterligare exploatering, bland annat vill man skapa förutsättningar för turistnäringen i området.

Under de sju år som konstruktionen pågår kommer floden att torrläggas nedströms, något som har enorma effekter på flodens växt- och djurliv. När dammen väl är i funktion kommer de förändrade flödena och vattentillgången att leda till att 17 000 hektar tropisk skog går förlorad.

Likaså kommer många fisk- och djurarters levnadsförhållanden och möjlighet till fortlevnad att påverkas. Effekterna är även stora på angränsande ekosystem, såsom sump- och våtmarker.

I byarna gror motståndet

Om dammen byggs blir effekterna för byarna förödande. Byn Arroyo Verde är en av dem som kommer att drabbas värst. Samhället och dess jordbruksmark kommer att läggas helt under vatten.

-Min far vann den här jorden under revolutionen. Jorden är det enda vi har, med dammen kommer allt att försvinna, berättar Marciana Morales, 87 år, från Arroyo Verde. Byn var en av de första att organisera motståndet mot La Parota, det arbetet började 2003.

Redan i januari samma år började CFE anlägga vägar till dammen. Sju månader senare, den 28 juli, bildade Arroyo Verde tillsammans med två andra byar organisationen CECOP (rådet för ejidos och samhällen motståndare till La Parota). CECOP har sin bas i byarna och organiseras via stormöten. Verksamheten växte snabbt och medlemmarna besitter idag 73 procent av den mark som staten planerar att beslagta. Genom åren har protestmarscher genomförts, både inom delstaten och till huvudstaden, Mexiko City.

Dammen hotar tiotusentals hektar tropisk skog.

Jorden kontrolleras idag av bönderna lokalt i en form av kollektivt ägande, så kallade ejidos. Enligt lag måste utförsäljningen av denna jord beslutas med majoritet på stormöten med minst 75 procent av jordägarna närvarande. Det statliga elbolaget CFE har dock utlyst möten för utförsäljning av jorden och endast informerat de som är för dammen. Oppositionen har hindrats från att delta med hjälp av polis tillkallad av CFE. Under mötena deltog inte så många som 75 procent då förespråkarna är i tydlig minoritet. Alla möten utom ett har ogiltigförklarats. Under detta möte utlyst av CFE lyckades staten köpa upp mark illegalt.

Stora löften

Informationen om dammbygget nådde befolkningen först ryktesvägen. När regeringen väl tillkännagav planerna på dammprojektet var informationen både vinklad och bristfällig. De valde att informera endast de byar som helt skulle komma att läggas under vatten. Övriga byar fick informationen via en läcka. Enligt uppgifterna från CFE skulle endast omkring 3000 personer påverkas av dammen. Från officiellt håll har man valt att utelämna de negativa effekterna för att istället framhäva projektet som ett socialt och ekonomiskt framsteg. CECOP:s främsta uppgift har varit att informera befolkningen om dammens verkliga effekter. I augusti höll de, som en del i arbetet, ett stort informationsmöte för alla regionens byar, med såväl motståndare som förespråkare.

Regeringen har utlovat tusentals framtida jobb, dels med dammen och dels inom turistindustrin. Tidigare erfarenheter har visat att liknande projekt i delstaten inte gynnat lokalbefolkningen.

-Vi ser hur det har gått med turistindustrin i Acapulco, det är inte vi som äger hotellen eller restaurangerna, det är vi som går på gatorna och säljer smycken, som Rodolfo Chavez från CECOP uttryckte det vid ett av de veckovisa stormötena.

Regeringen slår tillbaka

Myndigheterna använder sig av en rad olika strategier för att övertyga människor i byarna. För att inge hopp om social utveckling har de bland annat asfalterat vägar, byggt skolor, sjukhus och dagis. Detta med vetskap om att byarna så småningom kommer att läggas under vatten.

Andra strategier är att köpa vanliga byinvånares röster och att erbjuda ledande personer inom CECOP stora summor pengar för att hoppa av. Parallellt med mutorna kriminaliseras rörelsen. Framträdande personer sätts i fängelse för fabricerade brott. I och med projektet har även den militära närvaron i området ökat.

Vägblockad utanför byn San José i Cacahuatepec, här vaktar bybor dag och natt.

Ännu en strategi är att i media stämpla motståndarna som en liten minoritet machetesvingande bakåtsträvare. Dessa strategier skapar tillsammans, vilket också är ett av syftena, stora splittringar inom området och byarna. Resultatet är en ökande våldspiral.

Under konfliktens fyra år har fyra personer mördats, samtliga motståndare. Trots det hårda motståndet från befolkningen fortsätter CFE planeringen av dammbygget. CECOP vägrar släppa in dem på sin mark och har upprättat sex permanenta vägblockader. Inom CECOP är man fast besluten att försvara sin mark. Man tänker stanna kvar oavsett vad regeringen gör.