Samiska ungdomar skingrar
fördomar

Det är torsdag förmiddag på Strömbäcks folkhögskola utanför Umeå. Rummet är halvskumt och powerpointkanonen surrar lågt. Ett tjugotal studenter sitter samlade när 'Nuoras Nurrii – från ungdom till ungdom' kör igång sitt program. Det är samiska ungdomsförbundet Sáminuorra som tillsammans med Röda Korset håller en faktaspäckad förmiddag med föreläsning om folkrätt, koltvisning och provsmakning av torkad renkött.

Ellacarin Blind är folkrättsinformatör för Röda Korset. Hon berättar om sin pappa som föddes uppe vid Treriksröset i nordligaste Sverige. När Norge stängde gränsen för renbete på 40-talet tvångsförflyttades hans familj söderut av svenska staten, först till Jokkmokks kommun och sedan ner till Arjeplog. Ellacarin säger att staten lämnade samerna själva att lösa situationen efter de blivit tvångsförflyttade till helt nya marker, där det talades en annan samisk dialekt och människorna hade andra traditioner.

- Det är en del av den svenska oskrivna historien, säger hon. Ellacarins kollega Eva-Stina Sandling berättar om de nationella minoriteterna samer, tornedalingar, romer, judar och sverigefinnar. Powerpointkanonen skjuter ut ett citat på tavlan: ”Alla barn i Sverige ska få kunskap om det nationella minoriteternas historia, kultur, språk och religion.”

- När jag var liten visste jag mer om Sitting Bull och indianer än om mina egna grannar, säger Eva-Stina Sandling. Men alla i Sverige ska lära sig om nationella minoriteter, även om man inte tillhör någon minoritetsgrupp.

Efter en kaffepaus tar Lea Simma och Johan Skogsfeldt från Sáminuorra vid. Lea berättar att samernas land, Sápmi, omfattar fyra länder och att det finns tre stora samiska dialekter i Sverige: nord-, lule- och sydsamiska. Någon frågar hur många samer som finns, och Lea förklarar att man tror det finns mellan 20 och 60 000 samer totalt.

- Man har aldrig genomfört folkräkning av samer i Sverige, flikar Ellacarin in, så det är svårt att veta hur många vi är. Man brukar säga att det finns i alla fall minst 20 000 samer i Sverige.

Johan Skogsfeldt visar en bild tagen i gruvan i Nasafjäll i Arjeplogs kommun. Han berättar att när gruvbrytningen började på 1600-talet fanns det inte så mycket folk här uppe. De som fanns var samerna, och de användes som arbetskraft vid gruvorna. De utnyttjades främst till att frakta ner malmen till kusten, och om de inte hjälpte till så torterades de.

-En stamfar till mig har flyttat malm med ren och ackja ner till kusten, berättar Johan. De hade viktkontroller längs med vägen så att samerna inte kunde lasta av något från ackjorna. Renarna fick dra oerhört tunga lass. Det var rent slaveri.

De klickar fram nästa power point-bild. ”Renskötare föser medvetet upp renarna på bilvägarna för att få ersättning när de blir påkörda” står det med stora svarta bokstäver. Johan frågar om det är någon i klassen som vill gissa hur mycket renägaren får i ersättning för en bildödad ren. Samhällsläraren tror en tusenlapp, resten är tysta. Johan berättar att det är det dubbla.

- Man får runt tvåtusen kronor för en bildödad ren, säger han. Men vet ni hur mycket det kostar att köpa en livren, alltså ett levande djur? Klassen sitter tyst så Johan får svara själv.

- Runt 2500 kronor. Och om man tänker att det är en vaja på två år som man har köpt, alltså ett hondjur, så kommer hon att producera kalv varje sommar i åtta-tio år. Johan säger att även om man inte räknar pengar, så har renen ett stort värde för renägarna.

- Renen är det mest centrala för oss, säger han. Det finns inget jag bryr mig om mer än mina renar.

Nästa fördom de går igenom är att renarna springer framför bilarna på vägen för att de är dumma. Johan beskriver hur han själv skulle göra om han blev jagad och kunde välja mellan att springa på en plogad väg eller ute i djupsnön.

- Det är klart man springer på vägen, säger han.

En elev i klassen frågar vad man ska göra för att få renarna att gå undan.

- Renen är ett djur som tänker väldigt mycket, svarar Johan. Det du kan göra är att stanna bilen en stund. Får renarna lite tid att tänka efter, ja då kommer de gå iväg.

Klockan tolv går studenterna på rast och Johan tar av sig sin blå klädeskolt. Det har blivit varmt i klassrummet och någon öppnar ett fönster. Nu har informatörerna en timmes lunch innan nästa klass kommer med nya frågor.