Könsmaktordning i det
arabiska Israel

Patriarkal kultur känner man också igen från hemifrån - fast det är starkare här, men man får förstå att Gudrun Shyman inte var ute och seglade när hon talade om likheten mellan talibanerna och Sverige. För även i Sverige har killar lättare att behålla hedern om de är tillsammans med många tjejer. För en tjej i Sverige att vara tillsammans med många killar anses vara tecken på lösaktighet.

De svenska tjejer som jag reste runt med under den första veckan sov över hemma hos några tjejer i Shfar-am. De hade varit väldigt förväntansfulla att få besök från tjejer från ett annat land. Man talar oftast negativt om hur turister exotiserar andra kulturer - här var det minsann tvärtom! Tre av de arabiska tjejerna var med oss under hela dagen, och det var tre starka personer.

De berättar hur de betraktas av det omgivande samhället. Tjejer ses som svaga, och killar som starka, vilket innebär att förtroendet för tjejers förmåga är lågt. Man utgår inte från att även flickor planerar eller över huvud taget tänker. De här tjejerna vill ha fler möjligheter i livet än det som nu bjuds. De ville inte böja sig för traditionen, även om de känner trycket av den och i någon mån måste leva med den.

De känner en rädsla inför att uttrycka vad de verkligen känner. De menar också att en öppen attityd i dessa frågor inte direkt ligger i deras tradition. Det är en sak vad man vill göra och vad föräldrarna också tillåter, men att verkligen göra det och bryta mot starka normer ger givetvis en motsvarande stark reaktion från det omgivande samhället. Som en av dem utryckte det:

- Du lever inte i ett hus, du lever i ett samhälle.

Rektor Mazin och andra lärare på deras skola gör vad de kan för att stärka tjejers ställning. Det möter mycket motstånd, men det har hänt oerhört mycket de senaste decennierna - något som paradoxalt nog beror på att de lever i Israel som en förtryckt minoritet i en västerländskt influerad kultur.

En sak som är svårt för flickorna är att studera vidare. Det betyder att de får lämna sina hem, något som bär många föräldrar emot. Dessutom vet fäderna av andras erfarenhet att de förlorar kontrollen över dem efter utbildningen. Detta gör Mazin och hans personal vad de kan för att förändra, men de vill inte heller att deras kultur skall förändras för mycket. Värden som framförallt gemenskap och gästfrihet är starka i dag, och det vill de även att de skall vara i morgon. På många sätt står de inför samma problem som vi i Sverige gjorde för 50 år sedan.

Förändringar är på gång. Skillnaden mellan då och nu är visserligen stor. En lärarinna berättar om hur det var på hennes mormors tid. Många kvinnor ville börja jobba, men eftersom de inte fick åka i samma buss som män var det svårt. Hennes mormor ordnade då specialbussar för kvinnor.

Som på många andra ställen så driver tidningar, TV och Internet på förändringar. När man går runt på marknaderna Betlehem är det idel exponerade vackra kvinnor på CD-fodralen. Huruvida det är för en påverkan från det västerländska, som kommit till Israel med judiska immigranterna, vet jag inte. Det var inte något som de tog upp denna dag. De sade att mitt i eländet med att vara andra klassens medborgare, en befolkning i "fiendeland", så har denna "fiendes" kultur stärkt kvinnornas ställning.