Men zigenarna då?

Antalet roma i Rumänien uppgavs efter 1992 års census vara 410 000, men enligt andra uppskattningar är det verkliga antalet omkring 2 miljoner. Om den senare siffran stämmer är roma landets största minoritet.

Hälften av alla vuxna i gruppen saknar arbete: en fjärdedel är analfabeter, två tredjedelar gifter sig innan 17 års ålder och det föds dubbelt så många barn i romagruppen som bland övriga rumäner. Genomsnittslivslängden är kort och livskvalitéen undermålig. Enligt vissa källor är mellan 75 och 80 procent av barnhemsbarnen zigenska. Många av dem lider av gulsot och AIDS och de dör. Romabarnen är en illegal exportvara till väst som adopterar i stor omfattning.

Om den zigenske tjuven

Bergen i norra Karpaterna - den rumänska del som vätter mot Urkraina - är pastorala. Att färdas längs bergens sluttningar, är som att färdas i ett avsnitt av tv-serien om Heidi. Vår buss hade stannat ett ögonblick. Det var varmt och byarna vi åkt genom hade varit pittoreska - som hämtade ur en saga - de hade tett sig fredliga om än fattiga. När vi lämnade bussen omringades vi av trasiga barn. Vår guide varnade oss genast: "Det är zigenarbarn, akta er för dem, de stjäl!"

Bilden av roma som den stereotypa tjuven finns i hela Europa, i Sverige märks särskilt Viktor Rydbergs Singoalla. Idén är lättförklarad och har sannolikt sin grund i det småskaliga levnadssätt förföljda grupper tvingas in i under långvarig förföljelse - i sådana små grupper tvingas ingruppen, särskilt när tillgången på livsmedel är knapp, dela de medel som finns för att säkra kollektivets chanser till överlevnad med resultatet att egendomsrätten upphör. Utgruppens, gadjis (Romani; barbar - ekvivalent icke-roma) fientliga beteende definierar honom som fötryckare, någon man kan stjäla från.

Djävulens hantlangare

Men denna stereotyp kompleteras av den mer sublima idén om roma som djävulens hantlangare, tydlig hos Rydberg, men manifest i till exempel romanen om Dracula av den irländska författaren Bram Stoker och vidarförmedlad av bland annat Mornau i Nosferatu, eller i 1931 års vision av Dracula, med Bela Lugosi i titelrollen. Naturligtvis återkommer roma som symboler för djävulen och bilden av djävulens hantlangare i karrikatyrer, romaner och i kårlitteraturen från tredjeriket- för att nämna några exempel.

Stereotypen Roma som djävulens hantlangare åt djävulen uppträdde under medeltiden när europeiska forskare föreställde sig att roma kom från Osmanien, Egypten eller Nubien. Renässansens lagstiftning mot romerna var minst sagt drakonisk - en svensk invandringslag från 1560 förordade att alla tattare och zigenare skulle hängas.

Lagrna tyder på en utbredd rädsla för roma som kanske kan härledas från de pågående konflikterna mellan Europa och det osmanska imperiet. När man på 1800-talet upptäckte romanis likhet med nordindiska språk och drog slutsattsen att roma kom från Indien. I Indien pågick som bäst koloniala krig med England, motståndet mot det västeuropeiska kolonialväldet tog sig ibland skrämmande former.

Djävulen har av politiska skäl föga förvånande, under tiden, föreställts komma från öst; och här fanns nu personer som i stämmde med gängse rasistiska föreställningar; mörkhyade, mörkhåriga och som talade ett ostligt språk. Dikotomin mellan ljust och mörkt i kristendomen är tydlig - kopplingen till djävulen var självklar.

Ändå är den märklig - Roma är det ända folk i Europa som aldrig startat ett krig. De har heller aldrig hotat starta ett.

En detalj i sammanhanget är att Singoalla utspelar sig på 1300-talet; flera hundra år före de första kända romainvandrarna.

Om rumänerna och roma

"Rom, det viktigaste etnonymet och det begrepp de flesta romer använder för att beteckna sig själva", berättar forskaren vid Institutionen för Östeuropastudier i Uppsala - Ingvar Svanberg , "föreslogs våren 1995 av Illiescos regering bli ersatt av det nedsättande, stigmatiserande och mycket negativa begreppet tigani". Regeringen, Nationella Räddningsfronten, motiverade sitt förslag med att Etnonymet var för likt det rumänska ordet fär deras egen nationalitet. Rumänerna är noga med att betona sin latinska härkomst, namnet Romania härleds ur namnet på Italiens huvudstad Rom, centrum för det latinska väldets olika konstalationer.

I själva verket hade beslutet föregåtts och efterföljts av omfattande kampanjer från såväl polisen som ultrahögern och nationalister. Trakaserier från myndigheterna är vanligt förekommande - under den omfattande privatiseringen som följde efter kommunismens fall åtsidosattes zigenarna trots att deras hemortsrätt i landet är lika stor som alla andra rumäners.

Förslaget om att Rumänska roma skulle benämnas tigani gick inte igenom. Ingvar Svanberg skriver: "Den zigenske talesmannen Nicolae Gheorghe underströk att myndigheternas beslut hade tagits utan representanter för zigenarna konsulterats och att det var en direkt förolämpning mot dem. Det ledde också till att flera kända zigenska talesmän inledde olika aktioner mot regeringen för att få dem att återta beslutet."

Landsvägen i blodet?

Men också begreppet roma håller på att bli stigmatiserande. Roma är i gadjis folkmytologi identiskt med ett folk som "har landsvägen i blodet". Ändå var roma bofasta till 1860, när livegendomen upphörde och vandrade därefter mellan europas länder i likhet med andra "fria arbetare" i Europa. Demoniseringen av dem gjorde att de inte kunde ta sig in på arbetsmarknaden och därför blev de "småföretagare". De ägnade sig åt att driva cirkusar och tivoli.

De var ett nomadiserande folk när länderna stängde gränserna med 1914 års migrationslagar. De flesta av Europas roma fortsatte nomadisera inom ländernas gränser därför att de inte tilläts bosätta sig någonstans. Och de drabbades hårt av andravärldskriget: nazisterna lyckades, menar åtskilliga forskare, utrota mellan 40 och 45 procent av europas romabefolkning, i runda tal cirka fyra miljoner människor under romas motsvarighet till Holocaust, Porajmost. Nazisterna var inte ensamma om detta dåd - baltstaterna, polackerna och i synnerhet tjeckerna, har till och med Vaclav Havel nästan erkänt, deltog i Porajmost på egen hand. Porjamost upphörde i Tjeckien inte förrän efter tredje riket fallit. Roma har dock fortfarande inte fått samma upprättelse i väst som till exempel judarna.

Makadonska roma kallar sig därför inte längre roma; utan det äldre egyptier. Egyptier har ett hemland, förväntas vara bofasta, har en ärofull historia och så vidare. Egyptens ambassadör tillfrågades vid ett tillfälle om han kände till dessa landsmän i diasporan, han lär ha svarat: "Nej, men jag antar att de har rätt".

Synd om björnarna

På flertalet platser i Balkan kunde de bli bofasta igen under kommunismen efter 1946; murens fall blev ödesdiger - i postkomunismen har gamla yrkesgrenar som björntämjning fått renäsans: till djurvännerna i väst stora förskräckelse. Bland andra fotomodellen och fascisten Bridgit Bardot har företagit resor i området för att visa hur synd det är om björnarna.

Roma har pressats ihop i ghetto som håller samma standard som de värst utsatta förorterna i västra Afrika. I till exempel Sofias ghetto som klyvs av en lerväg har ena halvan en hundraprocentig arbetslöshet, inga som helst sanitära anläggningar, inga vägar och ingen el. På vintern när det är kallt tvingas roma att stjäla el för att inte frysa ihjäl. Andra sidan lervägen har det emmellertid gott ställt - där är arbetslösheten bara 85 procent.

Det enda land i östeuropa där inte misären för roma är total är Moldova, där Rom uppnått ett visst välstånd.

Inte bara svart

På senare tid har romas situation dykt upp på dagordningen i Europa. Gruppen fått officiell status som minioritet i EU och att Romani, blivit erkänt i flera länder där ibland Sverige som officiellt minoritets språk, tillsamans med tornedalsfinska och samiska. Intresset för roma musik har exploaterats av World Music genrens skivbolag och bland annat det rumänska bandet Taraf de Haiduks har rönt stora framgångar i MTV. Men framgången är blek med tanke på de stora oförätterna som bibringas roma i form av en oproportioneligt stor fängelsepopulation, arbetslöshet och så vidare.