Syndikalisterna kräver
insyn i SL:s avtal

Stockholms transportsyndikat skickade uppmaningen om offentlig insyn i upphandlingsavtalen till SL:s styrelse den 2 juli och samma brev till Connex. Ännu har inget svar kommit från någon av dem.

- SL brukar inte svara på våra brev. De vill inte se sig som vår arbetsköpare utan hänvisar till att det är de företag som de har upphandlat som är den fackliga förhandlingsparten. Det erkänner inte vi, säger Jone Källsäter på Stockholms transportsyndikat i SAC.

Syndikalisterna i Stockholms transportsyndikat vill driva kravet på insyn i SL tillsammans med de övriga facken, vilket ger större tyngd.

- Vi samarbetar med Seko i tunnelbanan. Seko är bundna av sitt avtal, men vi syndikalister skulle tänka oss att låta tågen stå. Då skulle pappren komma på bordet förr eller senare. Men i nuläget försöker vi få förhandlingar med SL och med Connex.

Skumma avtal har tecknats

Den 30 juni avslöjande Svenska Dagbladet att SL:s VD Gunnar Schön har godkänt ett avtal om att ge ersättning för ospecificerade tilläggstjänster i tunnelbanan. Avtalssumman är 200 miljoner. Enligt instruktioner som tagit i SL:s styrelse kan inte SL:s vd ensam teckna avtal på större belopp än 25 miljoner kronor.

Svenska Dagbladet har upptäckt fem avtal som Schön inte har redovisat för SL:s styrelse. Han är nu föremål för förundersökning.

- Vi vill att medborgarna ska få veta vad skattemedlen går till. Vi som jobbar i tunnelbanan vill ha tydliga besked om ansvarfördelning för arbetsmiljö. Vi får höra att företaget inte har några pengar. Sen har de i alla fall kapat åt sig pengar. Genom dolda avtal kan facket inte värdera företagets läge, säger Källsäter.

Insyn kan trixas bort genom bolagisering

Avtalen kan hållas utanför offentlig insyn genom aktiebolagsstiftningen, som till stora delar är sluten för insyn. Genom att offentliga sektorn handlar upp tjänster från privata sektorn krockar lagen om offentlig insyn och aktiebolagslagen. Lagen om offentlig upphandling (LOU) ger också möjlighet att hemlighålla delar av anbud på grund av företagshemligheter.

- Ett av skälen att låta offentlig verksamhet gå över i bolagsform är att man kan ta bort insynen. Det är bekvämt och det försvårar för fackligt arbete.

Ett system där ansvarsrollen blir diffus och som försvårar kontrollen av verksamheten har gett tillfälle till trixande med offentlighetsprincipen i kommuner och landsting. Förlusten av offentlig insyn då skattefinansierad offentlig verksamhet genom upphandling läggs ut till privata företag har uppmärksammats tidigare, men ännu har ingen tvingande insyn i de upphandlade företagen kommit till.

SL nekar till att vara arbetsköparpart

SL håller däremot i inköpen av tunnelbanetåg, som ska hålla i 30-40 år.

- Då vill facket vara med och yttra sig om klimatanläggningar, förarstolar och annat konkret i det dagliga jobbet. Men det faller mellan två stolar eftersom SL inte vill erkänna sig som arbetsköparpart, vilket vi hävdar.

Indirekt har facket ändå lyckats ibland med arbetsmiljökrav. Det har upptäckts att kraven varit nödvändiga.

Connex tar över i tranportsektorn

Det var efter den borgerliga majoriteten tog över i landstinget i Stockholm 1998 som det bestämdes att SL skulle bli ett renodlat beställarbolag och inte ha egen produktion.

1998 beslöt SL:s styrelse att ta in anbud på tunnelbanetrafiken. Det gick till SL tunnelbana AB. Connex kom in genom aktieägande. Det franska bolaget CGEA, som hade köpt Linjebuss AB 1997, köpte 60 procent av SL:s aktier. De resterande 40 procenten av aktierna har senare köpts upp. Moderbolaget CGEA Transport bytte år 2000 namn till Connex.

Förra året förlängdes Connex kontraktstid till 2008. Connex har kontrakt för att driva Stockholms tunnelbana, Saltsjöbanan, Lidingöbanan, Tvärbanan och Nockebybanan.

Connex har även avtal för en tredjedel av SL:s fordonsunderhåll - tunnelbana, bussar och spårvagn, med undantag för pendeltågen. Tredjedelarna delas mellan Tågia, Bombardier Transportation och Connex.