Reclaim the Citys
förlorade propaganda

Denna 1 maj åkte jag med några vänner till Stockholm. Vi skulle delta i manifestationen med temat "Reclaim the city", "Återta Staden". Stockholms stadskärna som domineras av priviligierade människor, avgasspottande fordon och pistolbeväpnade poliser skulle för en kväll återtas av Folket. Detta gjordes på bästa sätt: ingen tråkig demonstration, inga banala tal, inget riktat våld. I stället anordnades en härlig folkfest där alla var välkomna att delta: underhålla och njuta, dansa och trumma, diskutera och drömma.

Stämningen var otrolig. Unga människor av alla sorter var ute, men jag såg inga slagsmål. Även fyllan var på en mycket låg nivå jämfört med liknande "kontrollerade" tillställningar. Och vem behövde egentligen dricka när färgerna, trummorna och leendena berusade en så ända in i själen?

En stund tyckte jag mig se anarkin förkroppsligas i folkfesten. Så här vill vi leva! Sä här ska det bli en dag! En dag när vi lärt oss att acceptera varandra, slutat vara rädda och börjat ta ansvar. Upplevelsen var till det närmaste andlig och lyckoruset har fortfarande inte lämnat mig helt. Men mitt i det härliga hände det tråkiga saker, saker som inte hörde till det politiska budskap festen ville föra fram. Meningslöst klotter, förstörda bilar och krossade fönster däribland.

Redan under festen rapporterade massmedia. Som väntat var det inga positiva saker som fördes fram. Festens budskap, gemenskapen och återbördandet av staden till människorna, försvann i upprörda rösters krav på polisingripanden och klagomål över brott begångna i samband med festen. Visst ska festen vara provokativ, väcka känslor och debatt. Annat vore ju meningslöst. Det är ju meningen att folk ska fundera på varför festen anordnas utan tillstånd, bilisterna ska få sig en tankeställare när de måste köra runt de blockerade gatorna och de politiska budskapen måste få sin plats på stadens reklamklädda betong. Att provocera på detta sätt är sunt och positivt; samtidigt som det väcker opinion hos folk så upprör det etablissemanget och tvingar det att tänka om eller åtminstone tänka till. Men vad sker när meningslösa, otaktiska brott begås mitt i en politisk manifestation? Folk som skulle ha sympatiserat med festen och gett den sitt stöd upprörs över ett våld som förs mot det samhälle vi vill förändra. Budskapet går förlorat och folkrörelsen blir ett lätt mål för media. Jag är säker på att våld och förstörelse mot medmänniskor inte var en del av budskapet. Problemet är att media förknippar aktionen, de seriösas engagemang, med brott som egentligen inte har något med budskapet att göra. Detta trots att arrangörerna i praktiken omöjligt kan hållas ansvariga för hundratals människors agerande.

Det här är inget enkelt problem att lösa, men inte desto mindre viktigt och värt att diskutera. Hur ska vi undvika att brottsligheten förknippas med våra politiska aktioner i framtiden? Detta är speciellt aktuellt i en sådan stor och öppen manifestation som "Reclaim The City".

Det är ju omöjligt och dessutom oönskvärt att begränsa festdeltagarna till "endast seriösa socialister". Saker som rån och misshandel är svåra att ingripa i, inte desto mindre om de sker i skymundan. Klottret är en del av manifestationen, men det som skrevs på Stockholmsbetongen var inga socialistiska slagord denna gång. Vad kan man göra åt alla dessa saker? Ett steg som jag föreslår att arrangörerna tar nästa gång är att de redan på förhand tar ett tydligt avståndstagande från brottslig verksamhet som inte hör till aktionen. Det kan till exempel tydliggöras bättre på flygbladen vad festens budskap är och media kan kanske kontaktas på förhand. Budskapet bör också föras fram på en mycket massivare propagandistisk grund nästa gång.

Till slut vill jag tacka dem som i gemenskapens anda var med om att skapa en underbar fest och en kraftfull manifestation på Stockholm gator. Jag hoppas att vi kan göra om det, fast bättre, nästa gång.