Läroplan för
gymnasieskolan

§ 1 Demokrati

Alla elever bör förstå innebörden av demokrati, alltså en lagom representativt reglerad marknadsekonomi. De skall också lära sig att uppskatta att just de får leva i detta ultimata samhällssystem och förstå att alla försök att förbättra systemet är onödiga och dömda att misslyckas. Undervisning om andra, underlägsna system ska förekomma, fast dessa skall behandlas som historiska monument och inte som framtidsmöjligheter. Det är viktigt att eleven ändå förstår Det Äkta Demokratiska Systemets överlägsenhet. Självklart skall framåtskridande idéer främjas, så länge de går åt rätt håll. Extra engagerade och politiskt korrekta elever skall uppmuntras till att fördjupa sig i det demokratiska systemet och bilda institutioner för elevdemokrati, så kallade elevråd, där de även tränas i begreppet skendemokrati så de kanske kan bli yrkespolitiker. Givetvis måste eleven förstå att även om det är ett perfekt fungerande system, så finns det tillfällen då Det Äkta Demokratiska Systemet inte kan tillämpas. (se bilaga B:5 "dubbelmoralens dynamik"). Detta tillämpas exempelvis i frågor gällande rikets säkerhet.

§ 2 Yttrandefrihet

Varje elev skall lära sig att utnyttja och uppskatta yttrandefriheten, samt utveckla sin förmåga att tänka själv. Målet är att alla, i sann demokratisk anda, skall förstå att de normala åsikter och värderingar vårt samhälle är byggt på är mångfaldigt överlägsna alla extremistiska och orealistiska idéer som frodas bland samhällsfientliga terrorister. Kom ihåg: Lagom är ALLTID bäst. De elever som inte har kompetens nog att förstå detta bör genast ges extralektioner i vad yttrandefrihet verkligen handlar om: Allas rätt att själva lära sig tänka och uttrycka sig på rätt sätt.

§ 3 Elevens utveckling

Det kanske allra viktigaste för eleverna är att lära sig vikten av att lyckas, att bli en vinnare och tjäna pengar. Alla elever skall finslipas eller grovhuggas så de passar in i just sin plats i Ssmhället. Eleven skall själv ha inflytande över sin egen utbildning. Det genom ett mycket enkelt val. Att antingen gå något av våra fina studieförberedande program, S eller N. Där får eleven den ovärderliga insikten att logiken överträffar verkligheten. En kunskap som bidrar till att eleven smidigt kan slussas in i akademikervärlden, där eleven visserligen aldrig kan utnyttja sin kompetens till att förbättra världen, men har lyckats på ett teoretiskt plan, som ju är det viktigaste. Om det vill sig riktigt väl blir eleven kvar i den akademiska världen resten av ivet. Det andra alternativet är en yrkesförberedande linje för de som ändå inte har någon möjlighet att verkligen lyckas. Deras utbildning behöver inte vara så märkvärdig. Bara de kan klara av att bli fungerande och produktiva arbetsmyror.

§ 4 Disciplin och Arbetsvilja

Skolan skall inte bara ge kunskap utan även vara en träning i disciplin, studieteknik och arbetsförmåga. Eleverna måste förstå att det ända sättet att lära sig något är att de utföra uppgifter, hur tråkiga, jobbiga och meningslösa de än må vara, som de blir tilldelade. Det ligger också på skolans ansvar att se till att alla elever lär sig att arbeta hårt och konkurrera är ett tvång, och det måste man göra hela livet tills man är gammal nog att hinna dö innan man har tärt för mycket på Samhället, annars kan man omöjligen finna lyckan.

§ 5 Språk

Att kunna kommunicera på RÄTT sätt är viktigt. Helst skall alla kommunicera precis likadant. Vid uppsatsskrivningar bör eleven därför uppmanas att följa en mall i sitt berättande. Exempelvis med ett förutbestämt ämne eller med tydliga direktiv om hur historien skall vara uppbyggd. Man kan inte låta eleverna få för fria tyglar. Då riskerar man att några skriver på ett sätt som inte är litteraturhistoriskt accepterat, och lär sig kommunicera på ett sätt som är mycket sämre än alla andra. Om det gäller en debatterande uppsats är det även där viktigt att den är uppbyggd på ett traditionellt vis samt att den innehåller argument både "för och emot" så den blir utslätad och intet- sägande. Annars kan kanske inte alla förstå eller hålla med. I undervisningen av främmande språk är det mycket viktigare att lära eleverna stavning och grammatik än att verkligen lära sig tala eller förstå ett språk. Hur skall människor kunna kommunicera med varandra om de inte vet alla nöd- vändiga grammatikregler? Det bästa sättet att lära sig ett språk är genom repetitiva övningar. På det sättet blir språket mer ett logiskt problem som kan lösas än ett otyglat uttrycksmedel.

§ 6 Idrott

Alla elever måste förstå hur viktigt det är med motion och att det är människans lathet och inte alls den härliga elitistiska tävlingsmentaliteten som återfinns hos idrotten som är orsaken till alla stressjukdomar. Den som inte vill vara en frisk och sund människa måste ha en allvarlig psykologisk defekt och bör i och med sin oförmåga att ansvara för sin egen kropp bli tvångsmotionerad.

§ 7 Estetisk Kreativitet

Eleverna ska givetvis kunna ge utlopp för sin kreativitet och så länge det sker enligt de nationella betygskriterierna. Det är också viktigt med betyg i dessa ämnen så att eleven kan få reda på om den skapar på fel sätt eller helt enkelt saknar talang. Det sistnämnda skulle ju innebära att processen är totalt meningslös.

§ 8 Pengars Värde

Förutom undervisningen skall eleverna också låtas förstå att hur mycket man än vill något så krävs det pengar för att genomföra det. Utan pengar ingen skolmat eller skolläkare mer än två timmar i veckan. Vilka ideal man än må ha så är det ändå pengar som räknas. Det kanske är den viktigaste läxan VÅRA ungdomar får innan de kan klara sig i VÅRT samhälle.

Det fåtal missanpassade, folkmordsförespråkande, cannabisrökande, ekonomiskt tärande förlorare som det inte går att skola enligt dessa punkter bör placeras där de gör minst skada. I lågstatusområden eller allra helst på någon lämplig anstalt.

Allsmäktiga hälsningar, STATEN