Meningsfull serieantologi
utan dålig svensk
socialrealism

Allt för konsten 3
Ingemar Bengtsson (redaktör)
Utgiven av Optimal

Petteri Tikkanens omslag gör att boken känns fräsch och attraktiv, samtidigt som den sätter ribban högt för innehållet. Med några få undantag lever antologin upp till förväntningarna också när man öppnar den och börjar läsa.

Illustration: Jason

De vars serier jag tycker bäst om är Mats Källblad, Mikael Mildén/Viktoria Laeben-Rosén, Pentti Otsamo och Jason. Det är berättelser om vad ångest är, livet under krigstider och världens undergång för att någon inte dödade en katt i tid.

Illustration: Jan Solheim

Jan Solheims serie är inte särskilt intressant som berättelse, men jag gillar den desto bättre visuellt och det är en av de snyggaste i hela samlingen. Katja Tukiainen står också ut som visuellt väldigt intressant och hennes bidrag blir nästan mer illustrerad dikt än serie.

Illustration: Katja Tukiainen

En sak som slog mig när jag läste Rasmus Grans serie är att han är den som mest påtagligt använder sig av ordentliga närbilder. Jag vet inte om det är ett nordiskt fenomen, men de flesta verkar glömma bort att variera avståndet i bilderna. Grans serie har ett mycket mer dynamiskt utseende tack vare att han leker med zoomobjektivet.

Till Allt för konsten 3 har redaktören, Ingemar Bengtsson, valt serieskapare från hela Skandinavien istället för bara Sverige, vilket antagligen är förklaringen både till den höga kvalitén och till att historierna blir mer intressanta. Den svenska seriemarknaden känns ofta stagnerad och tråkig medan denna samling istället känns fräsch och meningsfull.