Varning för pojkvänner!

Einsteins Fru
Liv Strömquist
Galago

För två år sedan skrev jag en hyllande recension av Liv Strömquists serieboksdebut Hundra Procent Fett. Full av fascination och beundran läste jag den om och om igen och skrattade och kände igen mig och blev arg och blev ledsen och blev samtidigt ganska lättad över att det finns någon som kan sätta ord (och bild) på eländet. Och jag står fortfarande för det jag skrev då: Liv levererade sanningen om livet i ett kapitalistiskt och patriarkalt samhälle. Och det med allvar, humor och intelligens.

En anekdot: Jag mötte Liv Strömquist på en fest samma vår. Jag sa att jag hade recenserat hennes bok och att jag älskade den och då sa hon att hon hade läst recensionen och blivit så glad att hon hade skrivit ut den och läste den varje gång hon behövde peppa upp sig. Systerskap när det är som bäst!

I ljuset av detta var jag såklart full av förväntan när Einsteins Fru trillade ner på hallmattan men jag lyckades ändå spara den till tågresan jag skulle göra dagen efter. Där satt jag sen i djurkupén och skrattade så att både hundar och hussar och mattar tittade förvånad på mig och verkade undra vad som kan vara så förbannat kul en regnig februarikväll. Ni skulle bara veta…

Provocerande pojkvänner

Den röda tråden i Einsteins Fru är pojkvänner. I första serien koras på en glittrig gala historiens mest provocerande pojkvänner. Vilka de fyra nominerade karlarna är tänker jag inte avslöja, men det som kännetecknar dessa män är föga förvånande deras behov av att stå i centrum och ta plats, att nedvärdera sina flickvänners eller fruars begåvning och samtidigt själva sno åt sig äran för den, att vara otrogna – både mot sina fruar och sina ideal, att ständigt kräva uppmärksamhet, omvårdnad och sex av kvinnor i sin närhet och så vidare och så vidare. Känns det bekant någon?

Vi får bekanta oss med en hel drös osympatiska män faktiskt. En av dessa är Cornelis Vreeswijk i serien ”Folkkära artisters hatbrott”. Cornelis har nämligen skrivit en låt som handlar om när han en gång drog med sig två snygga brudar hem som han snart upptäckte inte var några ”riktiga” kvinnor. Då blev gitarrmysgubben förbannad och kränkt och började jaga transorna med en yxa. Den låten drog han sedan runt och spelade i folkparkerna och folk jublade och sjöng med. Tänk på det nästa gång du tar fram gitarren på en fest och drar av Hönan Agda. Samhällets mest utsattas skönsjungande försvarare var inte bara kvinnohatare – han var en våldsbenägen homofob också!

Kristen terror och jämställdhet

Einsteins Fru är en upplysande seriebok. Med noggranna små fotnoter i kanterna berättar Liv Strömquist om olika samhällsfenomen och kända historiska och nu levande personer. En serie går bakom kulisserna på kristendomen och vi får veta att terrorhotet från kristna fundamentalister som Carola och Runar inte är att förringa. Jämställdhet är ett annat ämne som synas i sömmarna. Skulle det verkligen vara bättre om världen styrdes av kvinnor? Handlar rättvisa verkligen bara om representation?

En fantastisk karikatyr av den välkända kapitalistiska pyramiden illustrerar det faktum att det inte skulle bli ett dugg mer rättvist och jämlikt i världen i fall hälften av arbetarklassens utsugare och förtryckare var kvinnor. Hur human, mjuk och empatisk var egentligen Margaret Thatcher när hon krossade det brittiska sociala skyddsnätet på nittiotalet? Nej, enbart jämställdhet utan en mer samhällsförändrande feministisk vision är en så jävla lam idé, som Liv Strömquist uttrycker det.

Ett ämne som aldrig upphör att fascinera och engagera en inbiten feminist är kärnfamiljen – denna drygt hundra år gamla tvångströja och kvinnofälla. Liv Strömquist ställer en minst sagt tankeväckande fråga: om nu kärnfamiljen är så jävla fet – varför behöver den då så mycket propaganda? Svara på det om ni kan Göran Hägglund och Dr Phil!

Lär av döda systrar!

En av anarkafeminismens historiska hjältinnor – Voltairine de Cleyre – får en sex sidor lång serie till förfogande för att sprida sitt budskap om revolt mot överheter, arbetarsolidaritet, anarkism, masskonsumtion, äktenskap och fri kärlek. ”Det är bättre att ägna dig åt att förakta dina verkliga fiender än att ägna sitt liv åt att förakta den du älskar” sa Voltairine för över hundra år sedan. Någon som blir sugen på altaret?

Det som skiljer Einsteins Fru och Hundra Procent Fett åt är framför allt teckningarna, som denna gång är gjorda med större omsorg, noggrannhet och detaljrikedom – utan att det påverkar berättandet och budskapet i serierna negativt. Det som förenar dem är det fantastiskt roliga och skickliga sättet att leverera radikal samhällskritik så den träffar rakt i magen. Den som inte visste sedan tidigare att världen är upp och nedvänd och galen kommer att förstå det. Och den som redan hade insett detta tragiska faktum kommer att bli ännu mer motiverad att göra någonting åt det.