Befriad egendom med fri
teknik

När man tittar på teknologi så ser man ofta att storleken av de positiva effekterna är motsvarande storleken på de negativa effekterna. Till exempel så är medicinens positiva effekter rejält stora om man ser på hur de kan göra människors liv trevligare, men å andra sidan är möjligheterna till exempelvis biologisk krigsföring ett minst lika stort sätt att göra människors liv till ett elände.

Och det samma gäller all teknologi, när man för ett par tusen år sedan började behandla järn så kunde man bygga bättre redskap och göra livet enklare på många vis, men samtidigt kunde man också skapa vapen som var riktigt bra att kriga med.

Alfred Nobel är ett bekant namn som på sin tid funderade på det här och rättfärdigade sina sprängämnen, som utan tvekan har många positiva sidor, med att om arméer utrustades med så här starka vapen så kommer ingen våga kriga med någon annan eftersom det skulle innebära sån förstörelse och skada så många. Så här i efterhand så kan man se att det inte riktigt blev som han hoppades..

Lite längre fram i tiden så fick nästa generation forskare ställa sig samma fråga i utvecklingen av just kärnvapen, och de kom fram till samma sak, att ingen skulle vilja kriga när det finns så här starka vapen. Nu finns de och det krigas som aldrig förr runt om i världen. De atombomber som fällts över människor, Hiroshima och Nagasaki, var förhållandevis svaga och fälldes för att statuera exempel och visa vad man kunde göra. De hindrar knappast krig. Inte ens länder som inte har kärnvapen ger sig utan strid mot de som har.

Nu tänker man sig kärnvapen som det absolut mest destruktiva som finns och någonsin kommer finnas. Alfred tänkte sig sina bomber som det mest destruktiva som någonsin skulle finnas.

Men allt eftersom teknologin utvecklas kommer också den destruktiva kraften öka. Nästa varianter på vapnet som ska avsluta alla krig kommer alla vara bra mycket elakare än atombomben.

Vad händer nästa gång någon ska statuera exempel och visa hur mycket elände man har makt att framställa?

En mycket kraftfull teknologi som är under utveckling nu är nanoteknologin. För att snabbt beskriva den så kan man säga att dagens teknologi är "mikroteknologi" det vill säga att det som manipuleras och tillverkas kan mätas i mikrometer, (10^-6), som till exempel de elektriska ledningarna i en mikroprocessor eller så. Inom nanoteknologin kan man mäta det som manipuleras i nanometer, (10^-9), alltså i storleksklassen för en enskild atom.

Möjligheterna med nanoteknologin är nästan oändliga, små robotar som går in och lagar cellerna inifrån, robotar som rensar atmosfären från skadliga ämnen, otroligt lätta och starka material, listan kan göras lång. Genom att plocka ihop atomer på ett fint sätt skulle man kunna tillverka rymddräkter som enbart är ett par atomlager tjocka. Lägger man atomerna på ett riktigt fiffigt sätt skulle man kunna få materialen att laga sig själva om de skulle skadas. Man skulle kunna tillverka små motorer som är ett par hundra atomer stora och drivs av solljus. Saker som idag är gjorda i stål skulle i framtiden kunna vara tillverkade i tunn och hård diamant, kan du manipulera atom för atom så är det inte så krångligt att lägga kolet i diamant struktur.

Mycket av det som idag är science fiction skulle imorgon kunna vara en realitet. SF genren cyberpunk har sedan mitten av åttiotalet innehållit en hel del idéer runt nanoteknologi och annat som för tjugo år sedan var fantasi men idag mer eller mindre är verklighet.

Möjligheterna med nanoteknologin är som sagt rejält stora, en revolution inom de flesta områden. Men de positiva sidorna har som vanligt sin negativa skugga. Möjligheterna att använda nanoteknologin till att förstöra är oändligt mycket större än vad en mänsklig hand klarar, och långt större än en vätebombs.

Ska vi som antagligen kommer utveckla den här teknologin inom i alla fall de närmsta hundra åren ta samma ställning som de innan oss, nämligen att den här teknologin kommer vara så kraftfull att den omöjligt kommer användas mot någon? Schabblar man med framtidens teknologi är Tjernobyl och Hiroshima inte mycket att komma med... När man tidigare sprängde lite fel hit och dit med nitroglycerinet var det den tidens Tjernobyl.

Fri teknologi?

Som sagt så ökar våra möjligheter till att förstöra världen i takt med den teknologiska utvecklingen. Men också våra möjligheter till att förbättra och rädda den. Och det är nu politiken kommer in i det hela. Socialekologer (eller ekoanarkister) som Bookchin (och vår egna Brohult?) har genom ekologin resonerat sig fram till anarkismen som det mest ekologiska samhällskicket. Kapitalismens förstörelse av naturen kommer att fortsätta så länge det ger profit, och de sätt att avvärja förstörelsen inom systemet ramar är inte särskilt tillfredställande. Alla maktstrukturer kommer fortsätta våldföra sig på människa och natur. Det som krävs för att återinföra balansen i naturen är det samma som för att införa balans på många andra områden, nämligen en social revolution.

Man skulle också kunna resonera sig fram till anarkismen genom teknologin. Det behövs ett samhällsskick som skulle sprida ut tekniken till hela folket och inte låta en liten grupp sitta på den, som skulle kunna låta den utvecklas utan att behöva förstöra naturen, och som skulle hindra att den används i onödiga och livsfarliga destruktiva syften. Så länge det finns någon eller några med makt som vill styra över folket, eller ta makt från någon annan med makt, så kommer teknologin användas destruktivt. Anarkismen är inte bara miljövänlig utan också teknikvänlig.

Reell demokrati krävs alltså inte bara för att förhindra ett kollektivt självmord genom att vi tar kål på naturen utan också för att förhindra att vi dödar oss själva genom att döda varandra. Anarkismen är inte bara ett trevligt ideal att sträva efter, den kanske är direkt nödvändig för vår överlevnad.

Så någon form av förändring måste ske, helst innan teknologin har kommit så långt att vi inte har råd att trampa snett. Ökad teknologisk nivå minskar samtidigt behovet av mänskligt arbete och ju mindre behov av arbete desto större fritid åt människan. Just nu är vi inte särskilt nära någon global anarki, trots att förutsättningarna finns och stärks hela tiden. Anarkismens möjligheter och behovet av den ökar i takt med teknologins utveckling. Och teknologin blir allt mer anarkistisk.

Fri teknologi!

För att återgå till möjligheten att stjäla utan att någon förlorar något. Datorerna och nätverken, eller IT som det så fint heter på fikonspråk, har ökat möjligheterna att befria egendom. De intellektuella egendomarna, informationen. Boktryckarkonsten gjorde informationen billigare och framförallt tillänglig för fler. Men det krävs ganska mycket energi för att orka skriva av en bok och trycka den själv, det blir också ganska dyrt med ett eget tryckeri etc. Sedan kom också möjligheten att kopiera i en kopiator, men en sån är inte heller helt gratis.

Musiken började nå fler när radion och skivspelare kom, och när bandspelare kom så kopierade folk musik till varandra. Folk som tidigare skulle ha full respekt för egendom och aldrig stjäla något började göra det och tycka att det inte var något fel med det. När man kopierar något i en bandspelare eller i en vanlig kopiator så försämras dock kvaliteten och om samma kopia sprids från person till person så minskade kvalitet i varje steg. Sedan kom datorerna, och samma folk som tidigare haft full respekt för egendom, började kopiera spel och dela med sig, och de tyckte inte heller det var något fel med det. Med utvecklingen av de stora nätverken så ökade möjligheterna att kommunicera och dela med sig. Nu kan man kopiera digital musik och filmer utan någon större förlust i kvalitet, och folk gör det hejvilt. Utan att se något fel med det. Skivbolagen, som ser sina inkomster försvinna, försöker naturligtvis stoppa detta. De kommer misslyckas.

Som en reaktion på den stängda kommersiella mjukvaruutvecklingen så har den fria öppna utvecklingen av mjukvara ökat, med GNU och Linux som de mest synliga exempel. De fria systemen är de idag ur många vinklar de absolut bästa och visar att det inte alls krävs någon hierarki med enbart individuellt vinstintresse för att teknologin ska utvecklas. De visar att en utflyttning av vetenskapen från universiteten och R&D avdelningarnas stängda miljö till folket inte skulle bromsa utvecklingen utan snare snabba på den.

Att samsas om, dela på och gemensamt bestämma över egendom är en grundsten inom anarkismen, och det frivilliga gemensamma kreativa skapandet som nu sker i datorernas värld är inget annat än ett uttryck för det djupa mänskliga behovet av att just vara kreativ och göra något som känns meningsfullt och roligt. Tillsammans. Utan tvång. Man delar med sig av den egendomen, precis som man borde göra med all egendom. Men när man gör det med information så behöver man inte direkt vara rädd för att man ska bli av med något, om du kopierar något så har du kvar det som du hade innan och du har inte blivit av med något. Om du ska dela med dig av fysisk egendom blir det lite jobbigare. Risken finns ju att saken försvinner. Eller går sönder.

Avskaffandet av privat egendom skapar det här problemet för många. Jag har ju jobbat för mina saker och vill inte att någon ska komma och pilla på dem och förstöra dem med sina okunniga händer. Visst att vi kan tillsammans kan sköta en fabrik eller något sånt. Men min bil, som jag så duktigt putsar, är inte den också en del av den kollektiva produktionen och ska därför också användas kollektivt? Och det är mina cd-skivor, jag vill lyssna på dom själv och vill ha dem utan repor.

Här kanske en av nanoteknologins största möjligheter finns. Möjligheten att dela med sig utan att behöva vara rädd för att något ska försvinna. Om du gillar grannens bil, kopiera den. Den här möjligheten håller på att förvandla mångas syn på intellektuell egendom, och när möjligheten kommer till den fysiska egendomen så kommer synen på den också förändras. Nu är nanon inte här på ett bra tag, men om 50-100 år sisådär.. Så kommer anarkismen inte tidigare så kommer den antagligen då, om vi inte haft ihjäl varandra förstås.

Nåväl, i rätt händer, dvs. det jämnlika fria folkets händer så är teknologin trevlig, en möjlighet att öka den mänskliga friheten. (De som hävdar att all teknologi är av ondo, att tekniken bara förslavar och förstör oss, har fel. Teknologin och människan går inte att separera. Teknologin är en förutsättning för mänskligt liv. För er som inte håller med, stick nakna ut i skogen och lev där en vinter utan att ha med er eller använda någon form av teknik. Hur många dagar överlever man? Fler än fem?)

I fel händer dock, i de giriga, makthungriga och despotiska händerna, så vet vi vad som händer, och vad som tveklöst kommer att hända. Kanske inte idag, eller imorgon. Men någon gång, till slut. Och den dagen vill i alla fall inte jag vara med.. Helst vill jag inte heller känna att jag kunde gjort något åt det som jag inte gjort.