1984 i Tibet

Över 80 000 tibetaner har flytt undan tortyr, fångläger och avrättningar. 1949 invaderade Mao Tse-tung Tibet med tio tusentals militärer. Det kommunistiska Kina skulle frigöra landet. De lyckades frigöra Tibet både från religionsfrihet och yttrandefrihet. Sedan dess sker grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Den som säger "Fria Tibet", visar den tibetanska flaggan eller en bild på Dalai Lama, blir fängslad.

- Allt sker underground, säger säger Pernilla Amberntsson, ordförande i Svenska Tibetkommitténs lokalgrupp i Göteborg.

- Om folk vågar säga något, de flesta vågar inte alls. På filmer maskeras de som intervjuas och deras riktiga namn är ändrade. Fredliga munkar och nunnor arresteras. Demonstranter och flyktingar - unga som gamla, arresteras och torteras. Myndigheterna använder elkäppar som både ger lindrig och dödande ström. De har spikförsedda käppar och häller kokande vatten över de fängslade. Tibetanerna hängs upp i handklovar eller fingerklovar och tvingas ligga i varandras exkrement.

- Det är etnisk rensning, säger Pernilla Amberntsson. Det är våldtäkter, folkmord. Heliga skrifter bränns och tempel förstörs. Dalai Lama vill att FN-observatörer ska finnas i Tibet men Kina säger att Tibet är en nationell angelägenhet.

- FN är väldigt svaga och maktlösa i denna fråga. De förstår att kulturarvet håller på att försvinna men Kina har rätt att stoppa FN med sitt veto.

Varje år flyr hundratals tibetaner över de kalla bergskedjorna runt Himalaya. Siffrorna är svåra att fastställa men man räknar med att det är lika många till som flyr men som inte klarar hela vägen. Det tar runt trettio dagar att ta sig fram genom kylan och flyktvägen är riskabel. De flesta går vintertid då det är som kallast, eftersom kineserna håller sig inomhus då. Även polisen från Nepal kan ta flyktingarna i bergen. Risken att dö av svält, utmattning eller skador är också stor. Vandringen går mot Indien där Tibet har sin exilregering som Dalai Lama, den högsta religiösa och politiska ledaren, upprättade 1959 efter att han själv flydda tillsammans med 80 000 tibetaner.

Flykten skedde efter ett nationellt uppror i mars 1959. Den kinesiska armén dödade, enligt egen uppgift, 87 000 tibetaner enbart i centrala Tibet. Huset där Dalai Lama bodde, beskjöts av kinesiskt artilleri några timmar efter att han flytt. Han bevakades av tibetanska gerillatrupper, varav några har utbildats av CIA.¹

Under slutet av 1950-talet gav CIA några tibetanska flyktingar militär utbildning i Colorado. Några av dessa var Dalai Lamas vakter och kommer från folkgruppen Khamba, som uppfattas som mycket modiga. För att motarbeta kommunisterna i Kina, stödde CIA de tibetanska gerillagrupperna med flygplan och lät till och med egna legoknektar leda deras aktioner. De sprängde vägar, genomförde sabotage och överföll kommunistiska styrkor i bakhåll.

Pernilla Armberntsson var själv i Tibet 1998 men fick inte resa fritt i landet. Efter att ha väntat vid gränsen i två dagar fick hon ett ultimatum. Antingen var hon tvungen att resa kontrollerat med en kinesisk resebyrå, eller så fick hon inte komma in i landet alls. Pernilla Armberntsson fick resa i Tibet under två dagar. Efter att hon tröttnat på myndigheterna flög hon till Dharamsala i Indien där Tibet har sin exilregering.

Där får tibetanerna träffa Dalai Lama och kan vädja till honom om uppehllstillstånd om de inte har papper som krävs för att få stanna. Dalai Lama arbetar för icke-våld och fick Nobels fredpris 1998. Han har under flera år försökt få till stånd förhandlingar med den kinesiska regeringen.

I Dharamsala ges utbildning ibland annat tibetanska, engelska och kinesiska, men Dalai Lama uppmanar sitt folk att återvända till Tibet för att inte kulturen och motståndet ska försvinna. Målet är att upprätta en autonomi där tibetanerna själva kan välja sina representanter och fritt utöva sina religiösa och politiska åskdningar.

- Dalai Lama säger själv att han inte ensam vill leda Tibet när landet blir fritt. Han vill bara bli en enkel munk.

Tidigare kunde inga beslut fattas utan Dalai Lamas godkännande men nu leds exilregeringen av en folkvald deputerandeförsamling. Dalai Lamas beslut kan idag stoppas med tvåtredjedelsmajoritet i deputerandeförsamlingen. 1992 tillkännagav Dalai Lama att allmän rösträtt ska införas i Tibet och att landet ska styras av en folkvald regering.

Kommer Tibet att bli fritt?

- Om det sker inom tio år. Annars är tibetanerna bortrensade, säger Pernilla Amberntsson. Religionen, kulturen och språket håller på att utrotas. I skolan lär sig barnen kinesiska och den som vill ha ett jobb eller vill kunna göra sig förstådd i en vanlig butik, måste prata kinesiska.

- Kinas befolkning erbjuds högre löner om de flyttar till Tibet. Och så får de höjdtillägg.

Idag är kineserna i majoritet. I Tibet finns cirka 6 miljoner tibetanier och 7,5 miljoner kineser.

- Även födselkontrollen utrotar tibetanierna. Endast ett barn per familj är tilltet. Undantag kan göras på landsbygden där familjerna kan få skaffa två barn.

Även innan Kinas ockupation hade Tibet problem med klassklyftor. Dalai Lama började därför under 50-talet omfördela jorden. Marken ägdes redan av staten men den överläts till kloster och privatpersoner som brukade jorden. Dalai Lama ville att staten skulle ta större jordegendomar från kloster och privatpersoner för att dela ut den till bönder. Åren efter den kinesiska kulturrevolutionen sjönk livsmedelsproduktionen i Tibet till hälften. De kinesiska myndigheterna skodde sig själva ur Tibets livsmedelslager och svält härjade över hela landet.

Svenska Tibetkommittén jobbar med information och opinionsbildning. De har seminarier, demonstrationer och skriver insändare.

- Vi försöker påverka våra politiker, säger Pernilla Ambertsson. De har bland annat visat filmen Kundun i Sverige och bjudit hit oppositonella som tidigare varit fångar.

- Vi har en vykortskampanj för att frige världens yngsta politiska fånge, den 10-årige Gedhun Choekyi Nyima som är Panchen Lama. Panchen Lama är den näst högsta religiösa ledaren som liksom Dalai Lama, reinkarneras. Gedhun Choekyi Nyima kidnappades av de kinesiska myndigheterna den 17 maj 1995 och ingen har sett honom sedan dess. Kampanjen är internationell och vykort kan beställas från Svenska Tibetkommittén.