Rika svenskar blir
rikare, fattiga blir
fattigare

Myten om att även de fattiga tjänar på ökade klyftor får sig en törn i LO:s rapport. "Den lägsta tiondelen (av befolkningens inkomstgrupper) har haft en inkomstminskning på 1 procent (mellan 1989 och 2001), vilket kan jämföras med en inkomstökning på 37 procent för den högsta inkomstgruppen", konstaterar LO.

Det är även tydligt att den ekonomiska integrationen går fortare för europeiska invandrare än för andra invandrare. Hos de europeiska invandrarna hittar utredarna nästan ingen skillnad i inkomst jämfört med svenskfödda hushåll.

Andra invandrare har betydligt tuffare levnadsvillkor, med endast "ungefär 75 procent av de svenskfödda hushållens inkomster. Utrikesfödda hushåll som varit kort tid i Sverige (högst fem år) hade en inkomst som var cirka 65 procent av de svenskfödda hushållens inkomstnivå.

Utrikesfödda hushåll som varit i Sverige över tjugo år hade däremot inkomster som låg endast strax under nivån för de svenskfödda. Under 1990-talet har de utrikesfödda hushållen haft en betydligt sämre inkomstutveckling än de svenskfödda", skriver utredarna.

Även kvinnorna missgynnas ekonomiskt. "Påtagligt stora inkomstskillnader mellan kvinnor och män förstärks ytterligare av kvinnornas kortare arbetstider", beskrivs verkligheten i det svenska samhället.

Fattigdomen i Sverige är nära knuten till graden av arbetslöshet, och inte heller arbetslösheten drabbar alla lika.

- 1990-talets besparingar slog hårt mot vissa grupper, särskilt barnfamiljer och ensamstående med barn. Barnens alltmer utsatta situation är ett kraftigt uttryck för de ökade klyftorna mellan familjerna. Vi kan inte acceptera att ökade klasskillnader ger barnen en sådan orättvis start i livet som den här rapporten visar, säger LO:s förste vice ordförande Erland Olauson i ett pressmeddelande.

Enligt rapporten jämnades klyftorna ut under 1930- och 1940-talet. Därefter följde en period av oförändrade inkomstskillnader. Från slutet av 1960-talet tills början av 1980-talet minskade klyftorna åter.

"Det nya som har hänt är att vi därefter har haft en period av ungefär tjugo år med en mycket kraftig ökning av inkomstskillnaderna", skriver utredarna.

Läs mer:
"Höjda lägstalöner kan ge mindre diskriminering och högre effektivitet"
Argumenten för klyftor allt färre