IMF vill ha mer
marknadsanpassning i
Sverige

Sverige bör se över skatterna, särskilt förmögenhetsskatten, arvsskatten och gåvoskatten. Eventuella skattesänkningar får dock absolut inte ske på bekostnad av en höjning av företagsbeskattningen, menar IMF.

De "små" löneklyftorna och de "generösa" ersättningarna i välfärdssystemet ses också som ett problem. De "hindrar en effektiv användning av arbetskraften", skriver fonden i sin sammanfattning.

De höga sjuktalen bör minskas genom nedskärningar i sjukersättningen och bostadsproblemen bör lösas genom att man marknadsanpassar hyrorna. Ett annat råd från IMF är att privatisera statliga företag som Apoteket, skriver Dagens Industri.

När analysen diskuterades i tisdags vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), möttes den av kritik från några av åhörarna.

- Ni föreslår skattesänkningar, men tar inte med i bilden vad medborgarna får för sina skattepengar. Utbildnings- och familjepolitiken bidrar till den ekonomiska utvecklingen, sade Joakim Palme, VD för Institutet för Framtidsstudier, enligt Dagens Nyheter.

IMF är ett mellanstatligt organ som domineras av representanter från de rika länderna, bland annat Sverige. Fonden är en viktig måltavla för globaliseringsrörelsens kritik. Många IMF-möten har mötts av våldsamma protester, bland annat i Seattle 1999 och Prag 2000.

Även många ekonomer är kritiska till fondens arbetssätt. Nobelpristagaren Joseph Stiglitz menar att många av fondens beslut är odemokratiska och inte bygger på vetenskap utan på tro, vilken han benämner som "marknadsfundamentalism".

De snarlika rekommendationer och krav som fonden ger till olika länder har i många fall uppfyllts och sedan följts av djupa kriser, som exempelvis i Ryssland på 1990-talet och i Argentina i början av detta årtionde.