EU: Rätt att straffa
utan domstolsprövning

Yusuf fick sina tillgångar frysta efter terrorattackerna mot World Trade Center 2001. Han misstänktes av den amerikanska administrationen för inblandning i attackerna, och hans namn lades därför till en lista av misstänkta. Den listan ligger i sin tur som grund för ett beslut i FN:s säkerhetsråd, som sedan godtogs av EU och i Yusufs fall innebär att hans tillgångar konfiskerades av den svenska staten.

Yusuf och två kamrater arbetade 2001 i ett informellt banksystem, al-Barakaat. Banksystemet misstänktes för att ha kopplingar till al-Qaida av den amerikanska administrationen. Därför frös man dess tillgångar, sammanlagt 1,2 miljoner kronor.

Sedan dess har Yusufs två kamrater avförts från listan av terrormisstänkta. Det banksystem som de tre arbetat i betraktas inte längre som knutet till al-Qaida, efter att FBI förnekat alla kopplingar. Anledningen till att Yusuf fortfarande är misstänkt är oklar. Hans sak får inte heller prövas i domstol, eftersom säkerhetsrådets beslut är immuna mot rättslig prövning. Det som EU-rätten beslutade om var alltså inte själva konfiskeringen, utan huruvida man gjorde rätt som utförde den. Och det gjorde man, enligt utslaget.

Sedan konfiskeringen har Ahmed Yusuf, hans fru och deras fyra barn levt på socialbidrag. Han är belagd med arbetsförbud och får inte lämna landet. EU kräver nu att Yusuf skall stå för rättegångskostnaderna.

2001 förbjöd EU alla penningtransaktioner med Ahmed Yusuf. Man agerar alltså i strid med sitt eget tidigare beslut. Den svenska staten begår således även ett brott när den betalar ut socialbidrag till Yusuf och hans familj.