EU10: Inte längre lika
europositivt

För 18 månader sedan när EU fick tio nya medlemsstater var tongångarna att dessa länder förutsatte ett medlemsskap i EMU och negativa utspel riktades mot bland annat Sverige som valt att ställa sig utanför projektet.

Nu är EMU inte något solidaritetsprojekt och därför lär vägen för länderna Polen, Lettland och Tjeckien vara lång att vandra innan man kommer in i de fina salongerna. Tidigast lär några av länderna få komma med under 2007. Frågan är hur stort intresset är då från deras sida. EU:s eget opinionsinstitut Eurobarometern har gjort en kartläggning av hållningen i de olika nya medlemsstaterna. För EMU-anhängare är inte det någon rolig läsning.

I september 2004 när förra mätningen gjordes var 44 procent övertygade om att euron skulle ha positiv inverkan som valuta för landet. Ett år senare är siffran nere i 38 procent. När det handlar om den egna ekonomin är 49 procent övertygade om att negativt eller väldigt negativt. Vilket kan jämföras med att bara fem procent tror att det kommer medföra en väldig förbättring.

Barometern påvisar också lokala skillnader i stödet för euron. I Litauen har stödet rasat med tretton procentenheter och självklart har detta gett euro-skeptikerna vind i seglen, klagar undersökningen. Samma sak har även skett i det fattiga Slovakien.

Även i Cypern har stödet fallit men här har också stödet för hela EU-projektet minskat och detta hävdar man beror på debatten om Turkiets framtida ställning till EU. Men det skall också sägas att dessa siffror handlade om att gå med i EMU. Ställs frågan om att ge upp zloty, forinter och kronor så är stödet ännu mindre.

Det enda landet som har en majoritet för EMU är industrilandet Slovenien där också EU-stödet är som starkast. Och på frågan om att genomföra valutaskiftet omgående så är det bara 17 procent som är intresserade, vilket kan jämföras med de 46 procent som vill fördröja processen så mycket som möjligt. Men inte ens i Slovenien tror en majoritet av befolkningen att det kommer medföra positiva konsekvenser för landet att gå med.

När barometern sen slutligen ger sig på att försöka analysera varför medborgarna inte vill framåt och underlätta sitt resande, att köpa varor utomlands och kunna jämföra priser internationellt går man in i det gamla borgerliga spåret. För det som enligt barometern bekymrar är osäkerhet kring hur priserna kommer utvecklas, att den nationella identiteten hotas och att det ekonomiska självbestämmandet förloras.

Sociekonomiskt konstateras att män är mer intresserade av ett införande än kvinnor. Gruppen 55+ har tappat intresse liksom de två yngsta ålderspannen medan gruppen 40-54 år har ökat sitt intresse. Har man studerat länge så är man mer benägen att svara ja på frågorna. Lägst intresse finns bland arbetarklassen och bland de arbetslösa. Stadsbor har också ett större intresse än folk i mer rurala områden.

Barometerns egen analys handlar om att man noterat ett ökat missnöje med EU totalt. Sen påtalar man också att debatten om EU:s nya grundlag kan spela in. Nejet från både Nederländerna och Frankrike var inte till EU:s favör tror man. Den socioekonomiska analysen verkar dock ha fallit bort.

Läs mer:
Introduction of the euro in the new member states wave 2 (pdf)