GMO-grödor minskar inte
användandet av gifter

Både bioteknikindustrin som Monsanto och andra förespråkare för GMO, genmodifierade utsäden, har annars hävdat att dessa är billigare och bättre för miljön än konventionella utsäden, då de sänker användningen av sprutgifter.

Monanto introducerade GMO-bomullen, Bt, 1996. Under de tre första åren med den nya bomullen minskade odlarna användningen av giftbesprutning med 70 procent och tjänade ungefär en tredjedel mer än konventionella bomullsodlare.

Sju år senare använde de 481 kinesiska bomullsodlarna, som ingick i studien, samma mängd giftbesprutning som övriga odlare. Totalt sett är GMO-bomullen dyrare att producera, för utsädet är tre gånger dyrare än vanliga bomullsfrön. GMO-odlarnas inkomst var 2004 åtta procent lägre än bland konventionella odlare.

Bt-bomullen har fått en gen som producerar gift mot en mask som angriper bomullens blad. Men även insekter angriper bomullen. Det har i ökad grad blivit ett problem för GMO-odlarna. Insekterna blev tidigare förebyggda med samma gift som användes mot masken. Därför har den nedsatta mängden giftbesprutning bara ökat tillväxten av skadeinsekter som är resistenta mot genen, det är dessa som GMO-odlarna nu besprutar mot.

Insekterna utgör ett allvarligt problem i Kina, där Bt-bomullen har blivit hyllad i hög omfattning, säger de två professorerna Per Pindstrup Andersen och David R. Just vid Cornell University, till Arbejderen.

Bt-bomullen utgör nu 35 procent av världens samlade bomullsproduktion och hyllas bland annat i USA, Kina, Indien och Argentina. Även om Pindstrup Andersen erkänner problemen med GMO-bomullen är han en varm anhängare av GMO-grödor:

- Dessa resultat bör sända en stark signal till forskare och regeringar om att utveckla stöttande forskningsgrupper för Bt-odlarna. I annat fall kommer det innebära slutet för användandet av Bt-bomullen, vilket skulle vara väldigt illa.