A-kasseförändring ökar
ojämlikheten

Vid årsskiftet höjs avgiften till a-kassan. Eftersom höjningen i kronor är lika för alla inom samma kassa så kommer de lägst avlönade att drabbas hårdast. En större andel av deras löner går då till a-kassa. Dessutom innebär ändringen att föräldralediga, sjukskrivna och studerande även de ska betala full avgift, trots att de inte arbetar heltid, om ens alls.

Avgiftshöjningen innebär att de flesta a-kassor går från en avgift på runt 100 kronor i månaden till 300 - 400 kronor i månaden. De största höjningarna sker i musikernas, teaterarbetarnas och fiskarnas respektive a-kassor. För fiskarna stiger kostnaden med mer än 400 kronor. I syndikalistiska SAAK stiger avgiften med 276 kronor.

Regeringen är fullt medveten om att höjningen slår hårdare mot bland annat kvinnor. I lagrådsremissen skriver man: "Förslag om förhöjd finansieringsavgift kan få konsekvenser som medför att det inte är helt neutralt ur jämställdhetssynpunkt".

Förändringen av a-kassan har också fått kritik för att det handlar om att driva in pengar som ska användas till annat, eftersom a-kassan redan är finansierad. Detta gäller bland annat Akademikernas AEA, som kommer att betala en halv miljard mer till staten än vad staten betalar ut i a-kassa.

-Rent allmänt kan man säga om alla nya förslag om a-kassan att det blir svårare att få något och det man får blir mindre och man får det under kortare tid, säger Bo Jagenäs på Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen till Dagens Nyheter.