Afghanistan:
Nato-soldater mindre
populära än talibanerna
i söder

Även många av talibanernas politiska motståndare vill hellre ha talibanstyre än dagens kaos, skriver den brittiska tidningen Independent.

- När talibanerna var här flydde jag mot gränsen till Iran, men jag var aldrig orolig för min familj, säger tvåbarnspappan Faiz Mohammed Karigar, som på den tiden flydde på grund av att han var emot talibanernas politik.

- Varenda minut under de senaste tre åren har jag varit orolig. Kanske kommer amerikanerna ikväll till mitt hem, antastar min fru och mina barn och arresterar mig, säger han.

Fembarnsmamman Maria Farah hyser liknande åsikter.

- Jag tycker att livet under talibanerna var mycket bra. Om vi inte var mätta kunde vi åtminstone få tag i mat och gå och lägga oss, och om vi gick ut någonstans var det inga problem.

- Men nu då? Om vi går ut vet vi inte om vi kommer hem eller inte. Om det sker en explosion och amerikanerna åker förbi så öppnar de bara eld mot alla. Säkerhetsproblemen är för stora här, säger hon.

Independent skriver om en färsk undersökning från den brysselbaserade tankesmedjan Senlis, som visar att stödet för talibanerna har ökat till nästan 27 procent bland befolkningen i provinserna Kandahar och Helmand. Men bara 19 procent anser att de utländska soldaterna hjälper dem.

I en rapport från februari skriver Senlis att "gräsrots"-motståndet mot de utländska soldaterna omfattar fler personer än dem som slåss med talibanerna. Denna grupp är enligt Senlis

"mer en opportunistisk 'gräsrotsrörelse', som varken drivs av politiska eller religiösa motiv utan bara av ekonomiska incitament och av missnöje mot regeringen. Som en brokig sammansättning av många olika grupper har denna andra upprorsrörelse inga klara politiska mål och saknar sin motparts fundamentalistiska natur (...) Strukturell arbetslöshet och extrem fattigdom är en utmärkt rekryteringsgrund för denna upprorsrörelse".

Senlis skriver också om problemen med den nuvarande regimen:

"I Afghanistan finansieras och stöds hela regeringen av utländska regeringar. (...) Den vitt spridda uppfattningen i Afghanistan är att detta lämnar lite utrymme för den afghanska regeringen att formulera och föra en oberoende politik".

"Regeringens institutioner har fått utvecklas, men de har inget riktigt inflytande i många av Afghanistans distrikt. I många delar av Afghanistan bestämmer forna krigsherrar, befälhavare och andra makthavare vad som sker, och styr över trakten".

Tidningen Expressens ledarredaktion vill dock lösa dessa problem med upptrappad krigföring och skrev igår att "Sverige måste självfallet dra sitt strå till stacken genom att sända fler soldater och även Jas Gripen-plan om så behövs".