"Kollektivavtal en
högeridé"

Kollektivavtalen sluts antingen centralt eller lokalt och garanterar de anslutna lönearbetarna vissa rättigheter som löner, arbetstider, arbetsvillkor och semester. Samtidigt garanteras arbetsköparen enligt lag att de anslutna arbetarna inte kommer att strejka så länge som avtalet gäller. Den senare garantin kallas "fredsplikt".

Av tradition har det varit de stora fackförbunden som står nära, eller till höger om, det socialdemokratiska partiet, som har tecknat avtalen. Syndikalistiska fack som tillhör SAC har däremot regelmässigt vägrat teckna kollektivavtal, eftersom det skulle hindra dem att strejka när de anser det vara nödvändigt.

Den 31 augusti fick kollektivavtalen dessutom stöd från arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, i en debattartikel i affärstidningen Dagens Industri. Han skrev:

"Vi förlorade inte ens 2 000 arbetsdagar i konflikter, att jämföras med över en miljon i Frankrike eller varför inte 11 (!) miljoner förlorade arbetsdagar i Sverige 1945. Sverige är inte ett land i konflikt, tvärtom kännetecknas svensk arbetsmarknad av lugn, stabilitet och förtroende, precis som avsikten med kollektivavtalslagen var när den infördes av en borgerlig regering 1928, eller när den först föreslogs av högerledaren Arvid Lindman 1910".

Han tänker inte heller lagstifta om ändringar i arbetsrätten, utan anser att arbetsmarknadens parter själva ska lösa eventuella problem med den.

Dagen efter (1/9) fick Sven Otto Littorin hård kritik i samma tidning av näringslivsföreträdare, för att han inte vill inskränka strejkrätten. Men kollektivavtalen är det få som kritiserar.

- Kollektivavtalet är viktigt, vad vi är emot är ytterligheterna, kommenterar organisationen Företagarnas vd Anna-Stina Nordmark-Nilsson till tidningen.

Läs Sven Otto Littorins artikel här.