Morales till attack mot
"återvändandedirektiv"

Direktivet innebär en mer restriktiv flyktingpolitik med fokus på att få folk att ”återvända”, det vill säga fler utvisningar. Bland annat kommer man kunna ta utvisningshotade i förvar i upp till 18 månader. Detta utan att personen i fråga gjort något brottsligt. I brevet, som publicerades i bland annat Mana, hävdar Evo Morales att direktivet strider mot artikel 2, 3, 5, 6, 7, 8 och 9 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Dessutom menar han att det strider mot följande formuleringar i artikel 13:

Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser.

Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land.

Presidenten understryker att han inte kan ”acceptera att de mest grundläggande mänskliga rättigheter förvägras våra landsmän och latinamerikanska bröder och systrar”. Om ”återvändandedirektivet” godkänns kan Bolivia inte förhandla med EU om frihandelsavtalet med Andinska gemenskapen (där Bolivia, Colombia, Ecuador och Peru ingår). Avtalet skulle innebära långtgående liberaliseringar av bland annat handel, immateriell egendom och offentlig service.

EU har tidigare kritiserat Bolivias nationalisering av sina naturtillgångar och telekombolag. ”Att förespråka fri rörlighet för handel och finanser samtidigt som man, utan rättegång, fängslar våra bröder och systrar som försökt röra sig fritt, är att förneka människor deras grundläggande frihet och demokratiska rättigheter.”, skriver Morales.

Världen möter enligt presidenten gemensamma utmaningar, bland annat i frågan om klimatkrisen, hungern och den ökande fattigdomen. Att i ett sådant läge utpeka migranterna till syndabock är ingen lösning, skriver Evo Morales. Därför vänder han sig till såväl de europeiska ledarna som folken, medborgarna och aktivisterna att se till så att ”detta skammens återvändandedirektiv”, som han kallar det, inte går igenom. Morales uppmanar EU att istället utforma en migrationspolitik som respekterar de mänskliga rättigheterna.

Bolivia har tidigare tillsammans med Peru, Brasilien, Venezuela och Ecuador kritiserat samma direktiv.