Malmö: Kvinnopolitisk
samling på Utkanten

Parallellt med ESF i Malmö arrangerar ett nätverk av autonoma politiska grupper - ESF Action Network - ett forum på Aktivitetshuset Utkanten. Nätverket skriver på sin hemsida att de " på ett oberoende sätt vill arbeta med och delta i massaktioner och andra aktiviteter i Malmö i samband med ESF. Syftet är främst att underlätta kommunikationen mellan olika grupper och bidra till gemensam mobilisering."

Vidare skriver de att: "ESF 2008 Action Network arbetar helt oberoende av det officiella ESF, politiskt såväl som ekonomiskt, och dess inriktning och målsättningar utformas efter hand av dem som deltar. Massaktionerna sker inte i motsättning till det det officiella forumet, men tar samtidigt ingen som helst hänsyn till den politiska agenda eller den praktik de mest penningstarka och tongivande krafterna kommer att uttrycka genom det officiella ESF. Tvärtom vet vi att många av de tusentals aktivister som väntas resa till Malmö för att delta i ESF kommer att ta tillfället i akt att också omsätta sina politiska ställningstaganden i praktisk handling genom massaktioner tillsammans med andra."

Ekonomisk analys av kvinnoförtryck

Inom ramen för detta arrangerades under torsdagen en så kallad Radical Assembly - en radikal samling - med fokus på kvinnopolitiska frågor. Samlingen hade initieras och inleddes också av den feministiska och socialistiska gruppen Kvinnopolitiskt Forum med bas i Stockholm. KPF jobbar kvinnoseparatistiskt med feministiska frågor huvudsakligen utifrån en ekonomisk analys av kvinnors situation i samhället och gör detta genom opinionsbildning och aktioner.

Mötet inleddes av KPF med en sammanfattande genomgång av den svenska borgerliga alliansregeringens lagförändringar de senaste två åren, som på många sätt förändrat villkoren för kvinnor till det sämre och också satt käppar i hjulen för den politiska kampen för jämlikhet mellan kvinnor och män eftersom den borgerliga politiken lett till att fokus skiftat från det kollektiva till privata. Genom exempelvis skattelättnader för hushållsnära tjänster har borgarna skapat en "feminism" som går ut på att rädda enskilda välbeställda kvinnor från betyngande oavlönat arbete i hemmet som kan hindra dem i karriären och detta genom att lågbetalda arbetarklasskvinnor istället ska utföra arbetet. Vårdnadsbidraget togs också upp som ett exempel på hur kvinnor genom lagförslag fortsätter göras ekonomiskt beroende av män, genom att det låga bidraget förutsätter en till inkomst i familjen. Eftersom män ofta står för den högsta inkomsten blir effekten av detta att mannen fortsätter lönearbeta och kvinnan stannar hemma och får för detta en liten fickpeng i form av vårdnadsbidag.

Regeringens politik leder inte bara till ökad utsatthet för kvinnor i privatliv, arbetsliv och det offentliga livet samt en återgång till 50-talets kvinnoideal, utan också till att samhällsgrupper på ett oänskat sätt ställt mot varandra - kvinnor mot kvinnor och arbetare mot arbetare. Detta försvårar den kamp som skulle kunna föras på bred front mot kapitalism och klassförtryck.

Osolidariska män

KPF pratade också om hur män i arbetarrörelsen historiskt och än i dag har vägrat inse att kampen för kvinnors rättigheter inte bara är en kvinnofråga utan central i strävan efter ett jämlikt samhälle. Detta trots att kvinnor solidariserat sig med mäns kamper och gjort dem allmängiltiga. Män som inte solidariserar sig med kvinnokampen går kapitalets ärenden menade de och detta genom patriarkatats logik, vilken innebär att män fortsätter ha ekonomisk och sexuell makt över kvinnor.

Ett måste och en utmaning för den radikala feministrörelsen är, enligt KPF, att jobba i solidaritet med många grupper av kvinnor, till exempel papperslösa, eftersom "vi aldrig är starkare än den svagaste länken i kedjan". Kampen för kvinnors rättigheter måste vara klassmedveten men jobba på bred front om den ska vara effektiv.

Efter inledningen delades deltagarna in i grupper och uppmanades att presentera sig själva och sina lokala grupper eller kamper och diskutera frågor som varje grupp tyckte var centrala och viktiga kvinnopolitiska frågor.

Oönskade föräldrar

En fråga som kom upp under de drygs halvtimmeslånga gruppdiskussionerna var varför många feminister som får barn försvinner från den politiska arenan. Är det för att rörelsen är dålig på att se barn som kollektiva angelägenheter eller för att kvinnor med barn ses som offer som får skylla sig själva? Svårigheten att använda begreppet feminism i vissa sammangang diskuterades också. Eftersom det institutionaliserats och kidnappats av högern, som gjort feminismen till en liberal fråga, känner många att det är svårt att bli förstådd i sin radikala användning av begreppet. Separatism och feministisk kamp inom rörelsen var andra frågor som kom upp.

Eftersom tiden var knapp hann grupperna inte mer än snudda vid alla viktiga ämnen och mötet avslutades ganska hastigt eftersom andra aktiviteter stod på tur i samma lokal. Men deltagarna uppmanades att planera för aktioner under ESF och det efterfrågades också kvinnopolitiska nätverksbyggen - både inom Sverige och internationellt.

Radical Women Assembly skulle kunna haft potential om lokalen varit mindre stimmig och tiden mindre knapp, men kampen fortsätter i vardagen.