Migrationsöverdomstolen
ändrar sin tolkning av
"inre väpnad konflikt"

Tre män från Somalia fick under onsdagen permanent uppehållstillstånd efter att överklagat sina avslag på deras asylansökan till Migrationsöverdomstolen. Enligt domstolens nya bedömning råder nu en inre väpnad konflikt i den somaliska huvudstaden Mogadishu, och de tre männen får därför uppehållstillstånd enligt 4 kap. 2 § första stycket 2 i Utlänningslagen. Utöver det, ändrar också de tre domarna migrationsöverdomstolens tidigare tolkning av begreppet ”inre väpnad konflikt” som senast 2004 definierades i en dom kring två tjetjenska flyktingar.

- Det är glädjande besked från Migrationsöverdomstolen vilket ger hopp för människor som söker skydd i Sverige från urskillningslöst våld i krig. I februari 2007 kritiserade Röda Korset domstolen för att ha använt en snäv och felaktig definition av begreppet inre väpnad konflikt i en vägledande dom, som ledde till att människor från till exempel Somalia, Gaza, Afghanistan och Irak inte fick rätt till skydd, säger Christer Zettergren, generalsekreterare i Röda Korset.

I den nya tolkningen går domstolen ifrån tidigare definition om att en av aktörerna i konflikten måste vara en statlig aktör, samt att någon av aktörerna måste besitta ett territoriellt område. Utöver detta blir en konsekvens av domarna att en mindre region, så som en stad kan utge område för den väpnade konflikten. (Se båda tolkningarna av begreppet nedan)

Den nya tolkningen kan få stor påverkan i svensk asylpraxis. Enligt Kap 4, 2 § första stycket 2 i Utlänningslagen ska uppehållstillstånd ges till en person som ”behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp.”

Migrationsöverdomstolens nya tolkning: För att situationen i ett land eller i en del av ett land ska betraktas som inre väpnad konflikt i utlänningslagens mening krävs bland annat att det råder svåra motsättningar mellan befolkningsgrupperna med utdragna och pågående stridigheter mellan regeringsstyrkor och en eller flera andra organiserade väpnade grupper eller mellan två eller flera sådana grupper. Det våld konflikten för med sig är urskillningslöst och så allvarligt att det finns skäl att tro att en civilperson bara genom sin närvaro löper en verklig risk att utsättas för ett allvarligt hot att dödas eller skadas.

Tidigare tolkning: I folkrättslig mening kännetecknas en intern väpnad konflikt av stridigheter mellan en stats väpnade styrkor och andra organiserade väpnade grupper. Dessa stridigheter måste vara av sådan karaktär att de går utöver vad som kan klassas som inre oroligheter eller som endast utgör sporadiska eller isolerade våldshandlingar. Vidare måste de väpnade grupperna ha ett visst mått av territoriell kontroll vilket tillåter dem att utföra militära operationer. En avgörande faktor för tolkningen av begreppet är även hur civilbefolkningen drabbas – konflikten måste vara så intensiv att ett återsändande till den asylsökandes del av landet framstår som otänkbart, samtidigt som möjlighet saknas att sända utlänningen till en annan landsdel