Gats: Medborgerliga
rättigheter för alla
eller bara några

Vad har ett internationellt avtal om handel med tjänster med vår vardag att göra? Handel är väl något som politiker och företagsledare bestämmer om. Att de tar besluten stämmer. Sverige är medlem i WTO och i den organisationen såväl som i EU har internationella och nationella företagssammanlutningar påtryckningsgrupper.

Handel med tjänster påverkar vår vardag oerhört mycket. Tjänster står för mycket av det vi använder oss av dagligen och som är nödvändiga i våra liv. Det handlar exempelvis om våra barns utbildning ska ha lika värde och vara avgiftsfri, om skolan ska hamna på börsen i bolagsform, om vi ska få god sjukvård utan att behöva betala höga försäkringar till ett vinstdrivande försäkringsbolag, om vi ska betala för boklån, om all kollektivtrafik ska säljas ut och naturskyddet vara styrt av företag.

Konkurrenstrycket hårdnar

Fick Kommunals medlemmar i diskussionsunderlaget om privat regi i kommunal verksamhet veta vad Gats innebär? Nej. Eftersom privatisering av offentlig verksamhet underlättar för att Gats förslag om regleringar ska kunna genomföras - borde de inte fått veta?

Om avtalet om handel med tjänster skrivs under av statsmakten betyder det att alla offentlig verksamhet där en del av verksamheten köps in utifrån, kommer att utsättas för internationell konkurrens fullt ut. Kanske konkurrerar en amerikansk matkedja ut småföretaget på orten som levererar mat till skolan eller servicehemmet genom ett lägre anbud. Mediekoncerner kan lägga högsta anbudet på läromedlen i skolan, om det skulle intressera dem. Apoteket kan få konkurrens av läkemedelsföretagskedjor, och vi vet inte om läkemedelskontrollen följer med.

Avtalet ännu inte klubbat

Nu har inte det fullständiga innehållet i avtalet om handel med tjänster (Gats) beslutats om än. Ännu går floden att hejdas från att svämma över. Högen av krav på ska förhandlas mellan medlemsländerna i WTO. Många av kraven kommer inte att godkännas. Andra kommer att undertecknas. Samtidigt ska vi komma ihåg att många av de anpassningar som krävs i Gats redan har ställts och att anpassningen har påbörjats.

Återkallande av ett godkännande kommer att vara väldigt kostsamt för ett medlemsland. WTO har en egen domstol som står över andra internationella överenskommelser. För hårt skuldsatta länder är det omöjligt. För välfärdsländer som Sverige blir det politiskt konfliktfyllt att betala ett högt skadestånd.

Vatten är 2000-talets olja

Vi i välfärdsländer har vant oss att vissa tjänster - vatten, el, telekommunikationsnät - är en gemensam rättighet. Dessa tjänster ska öppnas för konkurrens och priset på dem ska sättas av kapitalmarknaden. Tjänsterna ska vara tillgängliga för spekulation.

I många utvecklingsländer är det en brist i vattenförsörjningen och särskilt på rent dricksvatten. Brist betyder hög efterfrågan, vilket gör vatten till en intressant ny marknad för kapitalvinster - det som fondbolagen kallar emerging markets. Vatten spås att bli 2000-talets olja när det gäller kapitalplacering.

EU har en arbetsgrupp som har dammsugit Afrika på tjänster som kan bli nya kapitalmarknader. Denna noggranna undersökning kan fungera som informationsbank för transnationella företag i deras bedömning av var det finns nya pengar att tjäna.

Hot mot demokratin

Det handlas dock sedan ett bra tillbaka tag med tjänster internationellt. Handel med tjänsteproduktion är en expansiv sektor. Vi har upplevt att franskägda Connex tagit över en del av Stockholms kollektivtrafik och transnationella försäkringsbolag har etablerats för att placera våra pensionspengar. Det är förstås inte att utländska bolag etablerar sig i Sverige som är hotet. Det är att den gemensamma välfärden säljs ut till ett fåtal kapitalägare och därmed trampar på våra demokratiska rättigheter.

Rika förmånstagare

Utan våra skattepengar kan den privata företaget inte driva sjukvård och skolor. I ett offentligt system ska skattepengar gå tillbaka i systemet. När verksamheten läggs över till privat regi stannar skattepengarna hos företagen.

De privata företagskoncernerna betalar dessutom ett rejält reapris för offentlig verksamhet. De stora investeringskostnaderna har redan skattebetalarna betalt för att bruka gemensamt. Rälsen och vägarna är redan lagd, telekommunikationskablarna dragna, vattenkraftverken och dammarna är byggda och sjukhusens specialutrustningar som hjärt-lungmaskiner, skallscanner och specialtransporter är redan på plats.

En dröm om en världsregering

WTO bildades 1995. Det ersatte Gatt (the General Agreement on Tariffs and Trade) - ett avtal om handel och tullar, som var omgivet av institutioner. Det byttes ut mot en organisation, men strukturen och arbetsformerna behölls. Avtal för världshandel formades av ett fåtal ledande industriländer. Det är först på senare år, i samband med WTO, som intresset för att även låta utvecklingsländer få medlemskap har uppstått.

FN:s (189) och WTO:s (144 stycken) sammansättning av medlemsländer sammanfaller i hög grad. WTO har mycket mera makt än FN, med undantag för FN:s säkerhetsråd. FN har en dröm om att vara en världsregering. En sådan dröm finns även i WTO.

Flera av avtalsförslagen i Gats (och WTO) kränker FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Kommer nationella lagar mot diskriminering att ha någon kraft mot internationella handelsregler?

EU driver på Gats

Gats är ett av avtalen som ingår i världshandelsorganisationen WTO. Gats är både en samling allmänna övergripande principer och en överenskommelse inom elva delområden, som det nu förhandlas om. Delområdena är exempelvis utbildning, sjukvård, tele, el, transporter, turism och finansiella tjänster.

EU är mest pådrivande för att Gats ska komma upp på förhandlingsbordet snabbt. I april läckte ett EU-dokument ut som avslöjade EU:s krav på 28 länder. Det är det antal länder som hittills hunnits ses över. Överst på EU:s kravlista står tillgång till andra länders finansiella tjänster. Tidsfristen för WTO:s medlemsländers kravlista är den 30 juni. I mars nästa år ska kraven förhandlas.

Gats är systempolitik

Det pågår en internationell kampanj för Gats, men med en speciell metod. Det är ingen informationskampanj om Gats innehåll - det tvärtom hemlighålls. I stället drivs en propagandakampanj om en anpassning till de önskemål om regler som Gats fylls på med efterhand. Därför är det mer effektivt med protester mot vad anpassningen är inriktad på än protestplakatet MOT Gats, som ingen vet vad det står för. Besluten om de anpassningarna har politiker (och dit hör även kommunpolitiker) ansvar för.

Handel och främst byteshandeln har i årtusenden haft betydelse för människors välbefinnande i ett samhälle. För kapitalismen är handel ett oumbärligt verktyg. Gats är ett projekt som ingår i en systempolitik. Gats och Världshandelsorganisationens huvudsyfte är inte handel, som är ett medel, utan att säkra den globala kapitalismens dominans ner till bynivå.