När terrordåd i New
York retuscherar
historien på Balkan

Ett antal veckor efter attentatet i New York hävdade det amerikanska utrikesdepartementet att Balkan skulle kunna bli en så kallad "buffertzon" mot terrorismen. En ny säkerhetsdoktrinen har uppstått i Washington efter terrordåden. Medan USA har skapat en bred allians annonserar de att kriget mot terrorismen skall föras på alla fronter och det kommer bli ett långvarigt krig. "De skall rökas ut ur deras hål", varnar presidenten. Men utan att George W Bush verkar vara helt medveten om det så har hans retorik förvrängt logiken på Balkan och plötsligt har en ny en historieskrivning återuppstått. I denna nya balkanska krigsuppsättning har de som var onda i det förra kriget nu tagit rollen som de goda. Balkan har åter blivit Europas buffert mot barbarerna.

När Bosnienkriget bröt ut 1992 fann den muslimsk dominerade regeringen i Sarajevo att deras förmåga att försvara sig var ytterst begränsad. Då FN året innan beslutat om ett vapenembargo mot hela Jugoslavien var det nästan omöjligt att mobilsera någon armé. Samtidigt attackerades de av en motståndare som bland annat. understödes av den jugoslaviska armén. Det var ut ifrån dessa villkor som ett tusental så kallade Mujahemdiner, "heliga krigare", anlände till Bosnien, framförallt från Mellanöstern. Det var inte obekant att dessa förband begick diverse krigsförbrytelser. Det var inte heller utan Amerikas kännedom som dessa frikorpar anlände till Bosnien. Den amerikanske toppdiplomaten bakom Daytonöverenskommelsen, Richard Holbroke, fick i en intervju nyligen ursäkta detta amerikanska förbiseende med att hävda att muslimerna i Bosnien antagligen inte skulle överlevt utan denna hjälp.

De flesta av Mujahemdinerna försvann dock efter kriget, men flera stannade kvar och av dessa skaffade också flera Bosniska pass. USA har nu börjat tvinga de bosniska myndigheter att ta tag i problemet med de muslimska legosoldaterna som stannat kvar. Under den senaste månaden har ett tjugotal personer med arabisk bakgrund arresterats. Men även om den amerikanska ambassaden förtydligat budskapet att man i dessa aktioner inte vill angripa islam som religion så har en tydligt ökad anti-väststämning dykt upp bland de religösa muslimerna i Bosnien. Det blev inte bättre av gripandet av den olycklige Kemo.

Medan muslimerna plötsligt hamnat i konflikt med deras före detta beskyddare har serberna sett sin möjlighet att få en återupprättad roll på den internationella arenan. I Belgrad har den sittande reformregeringen aktivt börjat flörta med USA i deras krig mot terrorismen. Den serbiska vice premiärministern, Nebojsa Covic, har sagt att Jugoslavien är villig att ge all möjlig hjälp till USA. Med en viss anklagande ton hävdade denna att den serbiska säkerhetspolisen hade full kontroll på den islamsk-militanta närvaron på Balkan fram till 1999, då Nato-bombingarna förändrade förutsättningarna. Med säkerhet kunde han säga att det funnits över tiotusen Mujahemdiner i Bosnien och bortåt 3 000 i Kosovo och flera av dessa var fortfarande kvar. Det är tydligt att attacken mot USA har givit ett politiskt spelrum i vilket serbiska politiker kan närma sig USA. Men även USA har närmat sig Serbien, både retoriskt och säkerhetspolitisk och detta trots att den serbiska säkerhetspolisen långt ifrån kommit över sitt arv från Milosevic. Strax efter uttalandet om "buffertzonen mot terrorism" beordrades Londonambassadören, William S. Farish, just att fara till Belgrad med uppdrag att undersöka huruvida Balkan kan bli en sådan buffertzon.

Hur man än försöker är det svårt att uppfatta uttalandet om buffertzon annat än att det är frågan om en geografisk gräns. En sida med närvaro av terrorism och en som skall försvara från terrorism. Utan att Bush verkar helt medveten om det har han plötsligt återupprättat serberna i rollen som försvarare av den kristna civilisationen mot muslimerna. Det var just den rollen som serberna fick av Österrikarna på 1600-talet. Jugoslaviska medier och politiker från framförallt de nationalistiska partierna välkomnade genast idén till fullo. "78 dagar av bombningar är enklare att förlåta än fem sekel av förtryck", hävdade en talesman för Milosevics hustrus parti, JUL, och syftade på att Serbien under 500 år var under det osmanska imperiet. Samma vecka grävdes ytterligare en massgrav med femhundra lik upp i Bosnien. Ännu har ingen serbisk politiker som förlåtit Srebrenica.

Än en gång riskerar historien att återkomma och som alltid när historien återkommer så anländer den med mycket tragikomisk ironi. Denna gång kan de onda få byta roll med de goda. Men höjdpunkten av ironi är trots allt att ärkeskurken, han som förvrängt världsbilden, just är en förre detta Saudiarabisk CIA-agent, Usama bin Ladin.

Förra söndagen började till slut George W Bush det krig som han beskrivit som ett krig mellan det goda och det onda. Amerikanska och brittiska tomahawkmissiler och bombplan angrep mål i Afghanistan. Om man blickar in i CNN:s reportage kan man lätt få uppfattningen att det är just så världen är beskaffad. Som en kamp mellan det goda och det onda, det svarta mot det vita. Men befinner man sig framför en tv-skärm på en plats där världens goda och onda tidigare fångats av krigsjournalismen kan man lätt tappa förtroendet för ens egna ögons färgseende. Det är paradoxalt så att det svarta finns just där strålkastaren riktas.