Tisdag 11 maj 2004
Aftonbladets Margareta Zetterström recenserar den italienske journalisten Carlo Boninis bok USA, viaggio nella prigione del terrore, som handlar om hans strängt bevakade besök i Camp Delta på den amerikanska Guantánamo-basen på Kuba.
Guantánamo-fångarna, bland dem örebroaren Mehdi Ghezali, behandlas inte som krigsfångar av USA, utan som "fientliga kombattanter", befriade från mänskliga rättigheter.
Fångarna lever isolerade i trånga burar och tvingas vid förflyttning bära hand- och fotkedjor som är fästa vid ett bälte runt höfterna, liksom öron- och ögonskydd för att utestänga alla sinnesintryck.
De fångar som är lydigast och mest samarbetsvilliga får vistas tre gånger per vecka i en cell som är sex gånger större än fångburarna. Varje sådan rast varar i trettio minuter. Tanken är att den fysiska aktiviteten i rastcellen ska hindra att musklerna förtvinar. Fångarna är nämligen förbjudna att göra gymnastik i de vanliga burarna. Mindre lydiga fångar lever givetvis under ännu sämre förhållanden.
Carlo Bonini tilläts inte tala med några fångar, utan boken bygger helt på intervjuer med amerikaner i lägret och på hans egna intryck och reflektioner.