Ministerrådet och Ekofin

Ministerrådet är EU:s högsta beslutande organ, och har sitt säte i Bryssel. I rådet sitter medlemsländernas regeringar i olika konstellationer, och drar upp riktlinjer och verkställer den gemensamma politiken på olika områden. Ministerrådet har stort inflytande över planeringen av utvecklingen i Europas samhällen. De politiska planer som ritas av ministerrådet, är det som sedan blir verklighet i Sverige och de andra länderna.

Ministerrådet är alltså den svenska regeringens främsta politiska kanal i EU. Det är i ministerrådet som regeringen kan säga vad den står för, och vilka ideal den vill skall forma Europa.

Det viktiga Ekofin-rådet

Ministerrådet finns i olika konstellationer, beroende på vilket politiskt område man ansvarar för. Ekofin är den kanske viktigaste grenen av ministerrådet, och består av medlemsländernas finansministrar. I Ekofin bestämmer man om vilken ekonomisk politik som skall föras i EU:s medlemsländer. Det vi oftast får se i media av Ekofin, är hur rådet möts varje månad och upprätthåller stabilitetspaktens formella budgetregler. Men detta är bara en liten del av Ekofins verksamhet.

Den stora roll som Ekofin och dess kommittéer spelar i unionen, handlar om att planera och genomföra ekonomiska strukturreformer. I det svenska finansdepartementets broschyr om Ekofin står det att rådet skall "...arbeta fram riktlinjer för att samordna den ekonomiska politiken", och "samarbeta om förbättringar i ekonomiernas sätt att fungera".

Det är Ekofin och dess kommittéer som ser till att de nya strukturreformer som vi skall omforma de europeiska länderna konkretiseras i politiska åtgärder. Dessutom agerar Ekofin och kommittéerna "polis", och övervakar att rekommendationer och anvisningar till medlemsländerna följs. Om man granskar Ekofins protokoll ser man tydligt hur rådet ofta i starka ordalag tillrättavisar de länder som inte följer den utstakade politiska vägen.

Ekofins makt

Som vi kan se i de framtida BEPG-planerna, och i de senaste två årens Ekofin-protokoll är det tydligt att Ekofin-gruppens befogenheter och ambitioner sträcker sig långt in på områden som inte handlar om rena ekonomiska frågor. Eftersom ministerrådet menar att en stor del av samhället skall omfattas av den reformpolitik som Ekofin ansvarar för, så har man också successivt ökat gruppens makt till områden som:

• Pensioner
• Den offentliga sektorn storlek och innehåll, (vård, skola och omsorg)
• Arbetsrätt och arbetsmarknad
• Löner
• Socialförsäkringar
• A-kassa
• Socialförsäkringar

Ekofins kommittéer

Det är inte bara när finansministrarna möts på Ekofinmötena, som den svenska regeringen har inflytande över besluten i ministerrådet. Man sitter också med och driver politik i de kommittéer som förbereder ärendena och politiken i Ekofin.

Ministerrådets viktigaste kommitté när det gäller formandet av den ekonomiska politiken i Europa, är Kommittén för ekonomisk politik, eller KEP. KEP har fått en viktig roll i genomförandet av den så kallade Lissabonprocessen om ekonomiska reformer, som konkretiserats i BEPG-planerna. KEP gör också det löpande arbetet när det gäller uppföljning och övervakning av strukturreformerna i varje medlemsland. På kommitténs egen nätsida står följande att läsa om dess arbete: "Kommittén för ekonomisk politik hjälper till att fastställa de allmänna riktlinjerna och bidrar till det multilaterala övervakningsförfarande...".

KEP skall också, enligt sin nätsida "...genomföra regelbundna granskningar i varje land, med intresset särskilt inriktat på strukturreformer i medlemsstaterna." Det är alltså KEP som mejslar ut den politik och de strukturreformer som ministerrådet och den svenska regeringen vill genomföra i EU, en politik som innebär lägre skatter, avvecklad offentlig sektor, sämre arbetsrätt, reformerade pensioner, sämre socialförsäkringar och mycket annat.

Politiskt ansvar utan protest

Den svenska regeringen och dess tjänstemän har i och med ministerrådets och Ekofins inflytande över strukturpolitiken, ett klart ansvar för vilken politik vi får i Sverige och i de andra länderna. Sverige har inte vid ett enda tillfälle under de senaste två åren protesterat mot de marknadsliberala reformer som planeras i ministerrådet.