Den ”fria världens”
slavarbetare

It´s a free world
Ken Loach
Storbritannien, 2007

I ett segregerat och rasistiskt klassamhälle som Storbritannien är det ändå den invandrade, lågavlönade och svarta arbetskraften som till stor del upprätthåller landets ekonomi. Låter det som omvända världen? Det är det inte. Det är Europa 2007 och slaveriet är inte avskaffat, om nu någon trodde det. Ken Loach sätter fingret på de maktförhållanden som blir synliga när vissa skor sig på andras utsatthet. Filmen är en utmärkt lektion i förtryckssamverkan och visar en verklighet som inte alltid är så lättanalyserad.

Angie är en ensamstående brittisk kvinna i 35-årsåldern med en tioårig son och över trettio olika jobb på nacken. Det senaste i raden är som kringresande rekryterare åt ett företag som specialiserat sig på att köpa billig arbetskraft från östeuropeiska länder till den inhemska brittiska industrin. När Angie än en gång får sparken, efter att ha protesterat mot de manliga kollegornas sexuella trakasserier, är hon så trött på att bli utnyttjad av sina chefer att hon bestämmer sig för att starta eget – i just rekryteringsbranschen. Hon övertalar sin sambo Rose att säga upp sig från jobbet på call centret och hjälpa henne.

Med en lånad motorcykel till hjälp är verksamheten snart i full gång. Angie drar runt och pratar med arbetslösa migranter som inte vill någonting hellre än att få ett jobb – om än bara för dagen och om än bara för några kronor i lön. Hon lyckas också med lätthet skaffa kontakter inom industrin som mer än gärna tar emot svart arbetskraft. Varje morgon möter Angie och Rose upp arbetarna på en bakgård och lotsar dem vidare till olika arbetsplatser i två minibussar. Verksamheten är svart men ändå ställs kravet på giltiga papper, vilket leder till att många desperata kvinnor och män får gå därifrån utan jobb och utan pengar.

Vad vore nu en Ken Loach-film utan arbetarrevolt? Lugn – den kommer! Fast inte som den brukar i form av organiserade fackklubbar och storstrejker. It´s a free world landar i stället i ett kidnappningsdrama när arbetarna efter många veckors väntan och hårt arbete inte har fått sina pengar, trots att Angie och Rose själva har gjort rejäl vinst på verksamheten – pengar som de inte är beredda att släppa ifrån sig, även om de med egna ögon har fått se den misär arbetarna lever i. Mer än så är onödigt att berätta om handlingen.

Det finns en del svagheter i It´s a free world rent berättarmässigt. Loach kan ibland vara lite övertydlig och förklarande i dialogerna, som om han verkligen verkligen vill försäkra sig om att vi har sett alla kopplingar till kapitalismens och klassamhällets grundstruktur. Som när en av de maskerade kidnapparna håller en liten föreläsning för en bakbunden Angie om hur hon gör skillnad på sina problem och migranternas, på sina barn och migranternas, på sitt livsvärde och migranternas. Det är som om han lite för sent kom på att filmen kanske inte förde fram budskapet tillräckligt tydligt i sig och därför stoppade in en extra och övertydlig förklaring som ett litet tal – av en utnyttjad till en utnyttjare.

Trots bristerna är filmen ändå sevärd. Det är ett intressant drag att Loach har valt att berätta sin historia ur förövarnas perspektiv och att det är trots detta är svårt att känna några som helst sympatier med dem – även om de själva är offer för många av samhällets maktstrukturer. Filmen hade blivit mycket mindre intressant och komplex och närmre verkligheten om inte huvudpersonerna hade varit kvinnor och den ena av dem dessutom svart. Det känns som om Loach har en tanke med just detta. Filmen är en kritik mot klassamhället och kapitalismens behov av slavarbetskraft, men den visar samtidigt hur dessa strukturer skapar förutsättningar för individer som själva på många sätt är förtryckta att trampa på andra utsatta grupper och att sko sig på deras olycka. I en orättvis värld är det lätt att bli ond.