Kurderna i kläm vid en
väpnad konflikt

- Ett krig kommer att läggas på kurdisk mark. USA vill ha kontroll av städerna Kerkiuk och Mousul, där det finns olja. Kanske kommer de att dela kontrollen med Turkiet, säger Izol.

Han säger att USA inte angriper Saddam Hussein för det irakiska folkets skull, utan har egna intressen av att få kontroll över oljan och regionen. FN:s säkerhetsråd styrs av en maktbalans, men Izol kritiserar FN för att inte ha gjort något tidigare.

- FN:s säkerhetsråd borde agerat för 15 år sedan, 1988, då Hussein använde kemiska och biologiska vapen mot kurder och 5 000 dog. Men då reagerade ingen, säger Izol.

Turkiets inblandning ökar hotet mot Kurdistan

Konflikten mellan USA och Irak har dragit in FN i en trovärdighetskris. Den nyuppkomna sprickan i Nato komplicerar konflikten än mer, och särskilt för kurderna. Turkiet är ett starkt Natoland och allierat med USA. Turkiet utnyttjade nyligen artikel 4 i Natos stadgar, och ber om militärt skydd för att landet känner sig hotat av Irak. Händelseförloppet att Irak ska attackera Turkiet är bundet till att USA anfaller Irak.

Frankrike, Belgien och Tyskland går emot att Nato ska godkänna att Turkiet ges militärt stöd. De tre Natoländernas linje stöds av Ryssland.

- Även EU agerar efter egna intressen. De har sina ekonomiska avtal med Irak om olja som de vill behålla, säger Izol.

USA-administrationen är irriterad över Natosprickan, eftersom det var en väl förberedd plan sedan månader att USA skulle placera missiler, flygplan och en markstyrka i Turkiet mot Iraks norra gräns. I detta område finns provinser med ett kurdiskt självstyre.

- Om USA går i krig mot Irak blir situationen oviss för kurderna. Eftersom USA är i allians med Turkiet och nu vill göra en överenskommelse med Turkiet om att använda landet som militär bas befarar vi att Turkiet attackerar kurderna. Det kan i värsta fall flamma upp ett krig i hela Kurdistan, säger Izol.

Ett delat land som vill ha självstyre

Kurdistan består av fyra delar som är separerade från varandra med militärzoner. Delarna gränsar till fyra länder: Turkiet, Irak, Iran och Syrien. I hela Kurdistan lever idag omkring 30 miljoner kurder. Den kurdiska delen i norra Irak är den enda del som har ett kurdiskt självstyre, med ett parlament, en armé och en egen valuta. Kurdistan som helhet har olja, stora områden med obrukad bördig jord, men ingen infrastruktur.

Den norra delen av Irak, där även andra etniska grupper bor, till exempel assyrier, står under FN:s program Olja för mat, som fördelas i Irak genom 49 000 distributionsagenter. Kurdiska delen får 30 procent av det programmet och har även ett Cash Component-program, som innebär att de har en friare del att använda federationens inkomster till. Det ger ett bättre ekonomiskt läge jämfört med resten av Irak.

Kämpar mot förtyck

Det väger förstås inte upp det förtryck kurderna utsätts för av Iraks regim. Hussein har tagit tusentals kurders liv. Shia-muslimerna i söder utsätts också för förtryck. Under Irak-Irankriget använde Hussein kemiska och biologiska vapen mot kurder. När Gulfkriget var över försökte kurder strida för självstyre och intog två städer, men Husseins armé manglade ner civila kurder.

Turkiet i sin tur vägrar att acceptera att kurderna bildar ett självstyre och kurder är diskriminerade och förföljda i Turkiet. Det finns tre ledande kurdiska partigrupper: PUK (Kurdistans Patriotiska Union), KDP (Kurdistans Demokratiska Parti), som båda är uppbyggda kring nation och tradition, samt PKK (Kurdistans Arbetarparti) som är marxist-leninistiskt.

Turkiet och USA kan få delad makt i området

Som Izol beskriver det är Turkiet ett minst lika stort hot som Irak mot Kurdistan. Han säger att Turkiet är en ekonomisk och militär stormakt. Ekonomiskt behärskar turkarna hela regionen, inte bara Mellanöstern utan Kaukasien och Balkan. Den militära styrkan behöver moderniseras och Izol ser detta som bakgrund till alliansen med USA. Turkiet vill få sin militära resurs uppdaterad genom Nato och kräver 80 miljarder i ersättning från USA för förluster orsakade av Gulfkriget. Oljeledningen till Europa går nämligen genom Turkiet.

- USA vill inte stå för den kostnaden själv utan vill att Natoländerna ska hjälpa till att betala, säger Izol.

Han ser olika utvecklingar om ett krig genomförs. En möjlig konsekvens av ett krig är att Turkiet hävdar att det kurdiska området tillhör Turkiet och hänvisar till det Ottomanska riket. En väpnad konflikt kan bli följden.

En möjlig utveckling är USA när kriget är över gör likadant i Irak som man gjorde i Afghanistan - sätter dit en politisk administration som USA har kontroll över. Izol påpekar att man ännu inte hållit några fria val i Afghanistan.

- Vi vill inte ha ett parlament i Irak som är styrt av USA eller EU, utan en demokrati utifrån landets befolknings önskemål. Och att alla etniska grupper i Irak ska ha samma rättigheter, säger han.

En irakisk opposition i exil

Kurdiska riksförbundet stöder den irakiska oppositionen, som i december förra året samlades på en konferens i London för att försöka komma fram till en enad linje. Oppositionen, som hittills har haft svårt att hitta en gemensam strategi, har bildat en kommitté på 65 personer som ska utse en ledargrupp.

- Oppositionen vill bygga upp en demokratisk federation och det stöder vi, säger Izol.

Ett hinder för oppositionen är att majoriteten lever i exil och att den lilla del av oppositionen som finns i Irak har väldigt svårt att arbeta i nätverk. FN:s sanktioner gör det inte lättare för dem, eftersom elektroniska kommunikationsmedel, även mobiltelefoner, inte är tillåtet att anskaffa på grund av att det kan användas även militärt, det så kallade dual use (meranvändning).