Gats - det tysta hotet

Dessa exempel är fiktiva men kan likväl bli realiserade inom en snar framtid. Och detta på grund av ett avtal som kallas för Gats (General Agreement on Trade in Services), som är ett tjänstehandelsavtal med syfte att liberalisera all handel med tjänster.

Ingenting är heligt - allt är till salu

- Gats-avtalet är ett verktyg för att liberalisera alla tjänster och låta marknaden ta över funktioner på statens bekostnad, säger Lasse Karlsson från Attac Stockholms Gats-grupp. Han har kommit till Södertörns högskola denna soliga torsdagseftermiddag för att berätta om Gats, privatiseringar och hur dessa kan påverka högre studier.

På gräsmattan utanför ligger horder av studenter och solar sig eller pluggar till nästa tenta. I det lilla seminarierummet sitter några engagerade studenter och lyssnar på hur det just nu, i det tysta men ändock febrilt, arbetas på Gats-avtalet. Sverige har redan skrivit på detta avtal, som kan få stora och långtgående effekter för studenter men också alla andra medborgare. Ändå har det inte funnits någon större debatt eller offentlig diskussion om Gats. Medierna har inte tagit upp det annat än i förbifarten, politikerna har inte gått ut med information och följaktligen vet väldigt få vad detta avtal är eller vad det kan innebära. Och frågan jag då ställer mig är huruvida ett avtal som rör medborgarna är giltigt när flertalet inte ens vet om att det finns ett sådant avtal?

Det nyliberala hotet

Organisationen Svenskt Näringsliv är däremot väl insatta i Gats syfte och arbetar för att driva det framåt. Så här skriver de i en rapport från 2002:

"En framgångsrik ny Gats-förhandling kommer genom sänkta trösklar för tjänstehandel i allmänhet att öka det inre och yttre trycket på Sverige att på lång sikt öppna de offentliga monopolen för konkurrens.
En beaktansvärd sysselsättningsökning på grund av tjänstehandel till och från Sverige kan endast förväntas i den takt som de offentliga monopolen inom vård och utbildning öppnas för konkurrens."

Syftet är enkelt och rakt på sak, nämligen att krossa statens monopol på alla områden. Tycka vad man vill om staten och dess roll i samhället men med en marknad i stället för en stat kan du inte vänta dig samma politiska inflytande, insyn eller tro på att marknaden skulle ta hänsyn till varken moral eller behov. Denna aggressiva privatiseringsiver som just nu genomförs i global skala görs inte för att underlätta eller befria oss medborgare från de hemska statliga monopolen, utan för att befria företagen från politiskt inflytande och öppna samhällssektorer för ekonomisk dränering.

Globaliseringens baksida

Men de som kommer att drabbas värst och som har förts bakom ljuset av västvärlden och Världshandelsorganisationen (WTO) är u-länderna. De skrev på Gats-avtalet med undantaget och löftet att de skulle bli besparade vissa sektorer som berör viktiga funktioner som postväsen, bankväsen, vatten, el och tele. I dokument som nyligen läckt från Bryssel visas en annan sida upp. I dem framgår att EU ändå kommer att kräva att dessa sektorer öppnas. EU hotar annars med att behålla sina tullmurar gentemot u-länderna, trots att västvärlden i praktiken redan avvecklat till exempel större delen av Afrikas tullar genom Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken och deras strukturanpassningsprogram.

Mot marknadens diktatur

Det är lätt att drabbas av en overklighetskänsla. Ska vår framtid avgöras av några osynliga och ansiktslösa människor långt borta? Vad kan vi göra egentligen? Är det rentav redan försent att protestera mot Gats?

Om man lyssnar noga går det att höra viskningar och jag tror att dessa viskningar kan stiga till ett vrål. Och när jag stiger ut i solskenet och ser att vårens första knoppar står redo att slå ut vet jag att kampen förs vidare. Förhoppningsvis kan den blomma ut i en global kamp mot marknadens diktatur.