EU och det svenska medlemskapet är ständigt närvarande i vårt medvetande. Varje dag får vi veta hur regeringarnas och unionens politiker umgås och träter. Men får vi veta vilken politik som verkligen bedrivs i unionen? Vad den nya strukturpolitik som den svenska regeringen är med och skapar i EU verkligen innebär? Spelar regeringen ett politiskt dubbelspel, där skillnaderna är stora mellan retoriken inför väljare och fackföreningsrörelse i Sverige, och den politiska verkligheten i EU?
I Sverige säger socialdemokraterna om den offentliga välfärden:
- "En av politikens viktigaste uppgifter under de närmaste åren är att återupprätta välfärdsstaten. Utvecklingen mot ökade klyftor måste vända."
- "Marknadens och konkurrensens principer ska inte prägla den offentliga verksamheten."
- "...modeller som gör sociala tjänster [...] till varor på en tjänstemarknad, är oförenliga med kraven på solidariskt ansvarstagande."1
När regeringen driver avgörande EU-politik i ministerrådet låter det så här:
- "Det omfattande svenska välfärdssamhället innebär en utmaning på lång sikt för den svenska ekonomin."
- "Den offentliga sektorn i Sverige är bland de största i EU [...] privata operatörer står fortfarande bara för en liten andel inom området för välfärdstjänster."
- "Sverige skall stärka ramarna för konkurrens, bland annat för kommunala offentliga tjänster…"2
Hemma i Sverige säger socialdemokraterna om arbetsrätten och anställningsskyddet:
- "Kampen mot arbetslösheten kan aldrig föras med hjälp av lönekonkurrens eller försämrad trygghet för de anställda. Det är en väg som bara leder till otrygghet och fattigdom för alla Europas löntagare."Citerat ur skriften EU och sysselsättningen i serien Samtal om Europa från år 2000
När man driver politik i EU: s ministerråd låter det så här:
- "Löneöverenskommelser kunde ta mer hänsyn till regionala skillnader i produktivitet genom att effektivt decentralisera förhandlingssystemet eller genom att introducera mer flexibilitet [...] så att detta leder till ökad lönespridning."
- "...medlemsstater skall tänka på incitamenteffekter i bidragssystem, som till exempel villkorlighet, kvalificeringsnivåer, varaktighet och ersättningsnivå."
- "...minska hinder för jobbskapande som uppkommer genom [...] överdrivet beskyddande anställningslagstiftning..."
Svaren på frågorna om regeringens verkliga EU-politik får du om du läser resten av artiklarna i den här serien. Då får du dessutom veta hur regeringen lurade skjortan av arbetarrörelsen och de svenska väljarna valåret 2002.