Onsdag 15 juni 2005
Enligt försvarsminister Leni Björklund behöver inte den svenska militären planet. Det handlar i stället om att "utveckla svensk kompetens" inom tekniken för att bygga stridsflygplan.
Det är nämligen kris för den svenska bombplanstillverkningen, trots alla lönsamma krig som pågår runt om i världen. I veckan fick 350 Saab-anställda i Linköping varsel om uppsägning.
Än en gång har vi alltså fått det bekräftat. Marknadskrafterna får bara drabba de sjukskrivna, de arbetslösa och andra med relativt svaga maktpositioner i samhället. Medan de särintressen som skriker högst, storföretagen, i stället ska ha skattepengar i nappflaska och vaggas i statens trygga famn.
Företeelsen är inte unik för Sverige. I USA kallas det "corporate welfare" och det finns nog inget land i världen som tvingar marknadsförespråkarna att själva spela efter marknadens regler. Socialism åt de rika och kapitalism åt de fattiga, ska det vara i rättvisans namn.
Erfarenheterna från Jas-projektet har tydligen inte avskräckt regeringen, vars lönebildning inte alls påverkas av ekonomiska motgångar i övriga samhället.
Planet, ibland kallat "Kras 39 Bofinken", har inte bara belastat den offentliga sektorns ekonomi med omkring 12 000 kronor per invånare (106 - 110 miljarder skattekronor totalt, enligt Aftonbladet). Det har även direkt hotat folks fysiska hälsa med sina många kraschlandningar.
Knappt någon i världen vill heller köpa det stackars planet, trots dyra svenska statliga marknadsföringskampanjer. Men inte heller det spelar någon roll.
De krafter som har samverkat för att göda bombplansföretaget verkar i det senaste fallet ha haft det socialdemokratiska arbetarepartiet som gemensam nämnare. Expressens ledarsida (050609) har kartlagt kopplingarna mellan statens och kapitalets sossepampar.
Saabs vice vd och "förstelobbyist" heter Jan Nygren. Han är före detta SSU-ordförande, före detta statssekreterare i försvarsdepartementet och dessutom före detta samordningsminister. Partikamrat och bekant sedan länge med försvarsministern och med de andra gamla arbetskamraterna i regeringen.
Det finns eventuellt fler ess i hans rockärm. "Kanske Leni Björklund också suktar efter ett lukrativt konsultjobb i försvarsindustrin", spekulerar Expressen.
Till saken hör att projektet ska samordnas med Nato-landet Frankrike, känt bland annat för sina kärnvapentester i Stilla Havet. För bara några veckor sedan höll militäralliansen Nato ett toppmöte i Åre som regeringen stod värd för.
Neuron-samarbetet kanske kan bli ett vackert skäl för att Sverige ska knytas ännu närmare alliansen och delta i fler blodiga, nykoloniala äventyr runt om i världen.
Just nu verkar det ändå gå trögt för projektet. Men regeringens samarbetspartier (v) och (mp) har sålt sig billigt förr.
Privatiseringen och börsintroduceringen av Telia, sänkningen av egendomsskatterna och leveransen av svenska militärer till Afghanistan, som USA-alliansen just hade bombat, invaderat och ockuperat, är tre exempel.
Läget för att stoppa det nya mördarplanet är dock trots allt ganska gynnsamt. Jas-fiaskot finns i färskt minne hos folk i alla politiska läger. Det finns viktigare saker att satsa offentliga pengar på än ännu ett stridsflygplan som vi på inget vis behöver.