Sprängkraften i en
stenad hamburgare

Å andra sidan påpekar Helin att Skytte & Co. är helt fascinerade "över det faktum att de själva inte längre är kommunister." Skyttes slagkraftiga affärsidé är att vara före detta kommunist, att förakta sitt förflutna och erkänna sig lättlurad.

Det skulle kunna tyda på att Helin kan ha rätt. För har man en gång lurats, vad säger då att man är mindre lättledd nu? Vi får kanske spana efter Skyttes jämförelser mellan sten och Boeing-plan. Guillou har redan jämställt stenkastare och terrorister i Aftonbladet och inte är väl Skytte sämre?

En annan aftonbladsdebattör, Fredrik Reinfeldt, gav sig i torsdags på vänsterns demonstrationer mot kriget mot Afghanistan. Han informerar läsaren om att det i Afghanistan "regerar en regim som förutom att hysa världens rikaste terrorist har gjort sig känd för sitt kvinnoförtryck, sin misstro mot demokratin, sin religiösa fundamentalism."

Litet patetiskt att höra Reinfeldt rapa upp gamla välkända sanningar. Fascinerad över sin nyupptäckt kanske? Så länge USA gav sitt stöd till talibanernas maktinnehav i Afghanistan och byggde upp bin Ladins förmögenheter var det kanske inte riktigt läge att känna till något kvinnoförtryck i Afghanistan.

För USA är litet som Skytte. De ångrar vad de gjorde förr, när de gav sitt stöd till bin Ladin och talibanerna och känner sig nu lurade och vill inte veta av det.

Ifrågasätter man vedergällningen, Reinfeldts eget ord, så diskvalificerar man sig och får inte vara med i hans frihets- och demokratibegrepp, där demokrati är att ställa sig bakom en strategi som bestäms i ett annat land utan att ställa några frågor.

Det Reinfeldt undviker att diskutera är det strategiska värdet av bombningarna. Leder de framåt? Är de kontraproduktiva?

Faktum är att Fredrik Reinfeldt och resten av högern blir terrorismens medlöpare. Bush och Reinfeldts strategiska tänkande sträcker sig inte längre än vad ett bombardemang räcker. Och bombningarna skapar fler fiender än förut. Är det fler fiender de vill ha?

Det är inget otänkbart scenario att fundamentalister tar över Pakistan, delar av Nigeria, Indonesien och norra Afrika. Då spelar det ingen roll hur mycket jordnötssmör man breder ut över afghanerna.

Om bin Ladin dödas eller tillfångatas eller undkommer lär inte ha så stor betydelse. Nu handlar det om hur impopulär USA lyckas göra sig i den religiöst fundamentalistiska, näst intill fascistiska, världen. Bin Ladin välkomnar de amerikanska anfallen, de tjänar hans syften. Anfallen uppviglar fler mot USA. Fler som anser att det är USA som står för terrorismen. Fler som faktiskt inte har någonting att förlora än sina liv. USA har massor att förlora.

Och på ett sätt har bin Ladin redan vunnit. När han säger att amerikanerna inte kommer att kunna känna sig säkra i framtiden så är detta redan uppnått. Oron och skräcken är oerhört stark i USA, och på sina håll finns den även i Europa.

Ju fler bombningar USA utför, desto fler små nålstick som mjältbrandssändningarna får vi se. Bush och Fredrik blir med sin krigshetsarlogik terrorismens medlöpare. Fler bomber - fler terrorister. De potentiella terroristerna sitter inte samlade i en håla i södra Afghanistan, de finns överallt. Man kan inte sätta in kärnvapen för att bli av med dem så som republikanske kongressledamoten Steve Buyer har föreslagit, enligt Aftonbladet. Terrorismen gror där fattigdom råder. Och fattigdom bombar man inte bort med kärnvapen. Så länge USA fortsätter att se världen som en plattform för att försörja landets hemindustri eller skaffa underbetald arbetskraft, kommer plattformen för terrorismen att finnas kvar.

De som vill stärka och befästa terrorismen i världen följer USA:s strategi. De som vill bli av med terrorismen ger sig på grogrunden. Men att bli av med fattigdomen är förstås inget roligt alternativ, det innebär ett långsiktigt arbete och sådant har man inte tid med under en mandatperiod.