Det ska löna sig att
samla kapital

Det enklaste sättet att tjäna pengar är att spekulera i finansiella sektorn, som kan vara alltifrån att spekulera i aktier till att konsumera fastigheter och företag. Riskkapitalisten Christer Gardell tillhör dem som med den liberalkonservativa statligt styrda ekonomin får lättare att bli rikare. Men också den gynnade medelklassen, som har ett fast jobb med hyfsad inkomst, fast bostad och ofta även sommarbostad, är vit svensk och i medelåldern.

Ett annat sätt att tjäna pengar på kapitalökning är att få bidrag genom avdrag. Att som arbetsgivare med flera anställda få bidrag för att anställa, slippa ta ansvar för arbetsmiljön ökar möjligheten att snabbare samla kapital som kan placeras i gråa finanszoner för att undanhålla skatt. Att slippa betala förmögenhetsskatt på spekulation kanske mer kan ses som en gåva (utan gåvoskatt).

Det är knappast egenföretagare i produktionsledet för lågprisvaror/tjänster som får bättre villkor för arbete och försörjning. I alla fall inte de som startar eget företag för att diskriminering försvårar deras möjlighet att få en rimlig anställning i den reguljära arbetssektorn. Möjligheten för egenföretagare att få nedsatt arbetsgivaravgift om den anställer någon tas nu bort. Sjukförsäkringsavgiften höjs, och den som har enskild firma betalar sin egen sjukförsäkring.

Orättvisa är rättvisa

För kapitalökning behövs konsumtion, som kräver producenter och arbetskraft. Den liberalkonservativa lobbyn som den nya regeringen kommer ifrån har pratat sig varm om småföretagande men vi vet att global kapitalism mest gynnar storföretag. Högern har också duktigt utnyttjat det språkliga trickset att förvränga ords betydelse. I sann nyliberal anda heter det att orättvisa är rättvisa – ”för jag tycker så”. Ja, tyckeri passar bra i reklam, och valpropaganda är ju reklam.

Inför valet lanserades ”nya” moderaterna som ett arbetarparti. Två bokstäver hade förvanskats. Alla som kan läsa undermeningar (mellan raderna) förstår det egentliga budskapet om att ”nya” moderaterna är ett arbetsparti. Fredrik Reinfeldt nämnde inför valet också ofta att högeralliansen ger arbetslinjen stor betydelse, utan att få någon fråga om vad den nyliberala arbetslinjen går ut på.

I regeringens budget markeras arbetslinjen när det gäller arbetslöshetsförsäkringen (nyliberala arbetslinjen, som är ideal i EU, omfattar mer än så). Så här inleder regeringen avsnittet om arbetslinjen: incitamenten att arbeta förstärks. Engelska ordet incitament betyder motivation handling eller åtgärd för att ge ett visst beteende. Det kan också översättas med drivkraft. Ett av de nämnda incitamenten för att arbeta är att vi ska betala mer till arbetslöshetsförsäkringen.

”Sveriges framtida välstånd har sin grund i kunskap och utbildning” står det i pressmeddelandet om budgeten. Utbildningsvikariat och akademikerjobb är incitament för högre utbildning och att öka och bredda sin kunskap. Sådana incitament ska nu slopas.

Plikten framför allt

Plikt, och indirekt tvång, är en viktig del i den nyliberala arbetslinjen. Anpassningen till den börjar i skolan där plikt ska betygsättas. Det låter ju nästan gulligt när Reinfeldt och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin säger att ”alla som vill och kan jobba ska göra det”.

Som om krav på att söka arbeta för att få ersättning i arbetslöshetsförsäkringen och även att det i kommuner ställs krav på arbete för att få socialbidrag inte finns. Som om inte långtidssjukskrivna ses som fuskare. Det är också att förneka att lönearbete och inkomst, som är hårt knutet till socialförsäkringssystemet och tillgång till bostad, påverkar våra livsvillkor.

I budgetförklaringen står även att det införs ett jobbavdrag så att låg- och medelinkomsttagare ska ”välja arbete före bidragsförsörjning”. Som om avskedande och flexibla anställningar satt i system inte finns. Som om det inte finns diskriminering hindrar många att få jobb som de kan leva på.

Hur var det nu med alla jobb som ska "skapas"? Ja, det var aldrig sagt var - om det var i en ekonomisk skattefrizon i Kina, eller i vilka sektorer och vilka skikt. Budgeten ger signaler om att privata företag i övervakning- och kontrollindustrin kommer att behöva anställa eller hyra in på kontrakt. Även militär och polisbranschen har fått nya miljarder som kan användas till rekrytering.

Droghandel och prostitution

Övervakning i uniform eller kontrollanter, som kräver kort internutbildning, ser ut att vara framtidsjobbet för hårdkonsumerande unga människor i det liberala samhället. För dem som inte hellre väljer daytrading på börsen, som regeringen gynnar skattetekniskt.

Att sälja droger eller prostituera sig är också en snabbare väg till konsumtion. Och Grekland har ju i EU visat att i alla fall prostitution räknas in i landets Bruttonationalproduktion.

Vuxna utan arbete eller med tillfälliga arbeten, då? Ja, låglönejobb i servicesektorn är lätt att få till och kan i statistiken räknas som ”riktiga jobb” även om de är tillfälliga, timanställningar och kan kräva mer än ett jobb för att försörja en familj.

Den kapitalistiska ekonomin bygger på att den formella arbetsmarknaden är beroende av och den informella arbetsmarknaden, som på många sätt är sammanlänkande med varandra. Därför omfattar arbetsmarknadspolitik både den formella och den informella arbetssektorn, men det pratar förstås inte politiker om.

Nya jobb i hushållssektorn

Maud Olofsson har gjort ett stort nummer av alla jobb som ”skapas” i hushållstjänstsektorn. Utvärdering av det finska exemplet har gett marginell andel nya jobb, utan jobb har flyttats från offentliga till privata sektorn. Bidraget till dem som köper hushållstjänster skjuts nu fram i budgetplanerna. Svenska Dagbladet beställde nyligen en undersökning av Sifo som visade att majoriteten av dem som svarade tycker att skattefinansierad städhjälp är för dyr.

Genom att städföretagen skulle få halverad skatt och skulle kunden betala cirka 150 kr/timme för städning och andra tjänster i hemmet tyckte flertalet i undersökningen var för mycket, när man kan betala 60 kr/timme ”svart”. Om villkoret för att städföretagen ska få skattebidrag är att alla anställs på arbetsrättsliga villkor för den reguljära arbetsmarknaden framgår inte av förslaget.

Hur ska skattesänkningar, avdrag för arbetsgivare, incitament till kapitalspekulation finansieras? Ja, det verkar till stor del bygga på att offentliga sektorn ska konkurrera med privata företag som får skattemedel och utförsäljning av statliga bolag ska ge staten pengar. Och en övertro på konsumtionsdriven kapitalism. Om de skulle bli ett överskott i kassan ska det inte gå till utökad gemensam välfärd, utan till att betala av statsskulden.