Köttindustrin och
klimatet (Uppdaterad med
länkar)

Enligt FN:s klimatrapport från i början av året måste vi hålla oss under en tvågradig ökning av temperaturen för att inte klimatet ska skena iväg av sig själv. Ett skenande som skulle kunna sluta vid temperaturer som utplånar näst intill allt liv.

För att klara oss under denna tvågradersnivå (som i sig inte är en garant för stabilt klimat då det är möjligt att klimatet skenar iväg även innan), så pratar vi om utsläppsminskningar för i-länderna på omkring 80 procent till 2030. Detta betyder att vi måste ta tillvarata alla tänkbara möjligheter om att minska utsläppen.

Vilka dessa möjligheter vidare är beror på perspektiv och tyvärr är den rådande problemtolkningen allt som oftast i singular. Förenklat brukar problemet beskrivas som att transporter orsakar koldioxidutsläpp på grund av förbränning av fossilt bränsle. Men att det endast skulle röra sig om detta är gravt missvisande, då det finns många fler gaser förutom koldioxid som gör vår atmosfär varmare samt andra processer som också lösgör koldioxid förutom förbränning av fossila bränslen. Komplicerade problem behöver mångsidiga lösningar.

Djurindustrin en stor bov i dramat

Ett av de undanskuffade problemen är djurindustrin. I slutet av november publicerade FN:s livsmedelsorgan rapporten "Livestock’s Long Shadow". Enligt denna rapport bidrar djurindustrin till att värma upp jorden mer än alla transporter så som bilar, flyg och så vidare, tillsammans. Djurindustrin allena står för hela 18 procent av planetens uppvärmande utsläpp. Och som alla vet skapas det även gaser när djur smälter mat.

Två gaser som frigörs är metan och lustgas. Per molekyl värmer metan jorden 21 gånger mer än koldioxid och lustgas har en än större uppvärmande effekt.

Med tanke på att djurindustrin föder upp över 50 miljarder djur varje år så utgör den en enorm producent av växthusgaser. I konkreta siffror ligger djurindustrin bakom hela 37 procent av alla metangasutsläpp från mänsklig verksamhet. Förutom dessa stora direkta utsläpp tillkommer även stora indirekta utsläpp.

Amazonas djungler avverkas för att skapa betesmark för köttproduktion. Foto: Agneta Enström

Det krävs enorma landytor för att producera foder till alla djuren. I Sverige går till exempel 2/3 av all åkermark till produktion av djurfoder. Dessa ytor var en gång skogslandskap som tog upp koldioxid. I andra länder, särskilt i Latinamerika, skövlas ständigt areal efter areal av regnskog bara för att ge plats åt betesmark och ytor för kraftfoderproduktion (mestadels soja). Vid skövlingen och röjningen frisläpps ofantliga mängder koldioxid.

Utöver skogsskövling och matsmältning tillkommer det också mängder av "vanligt" utsläpp genom transporter och elanvändning. Bara inom EU fraktas varje år 20 miljoner djur över landsgränserna. I Sverige har Swedish Meats centraliserat en stor del av slaktindustrin vilket också förlänger inrikestransporterna. Men även importen av soja och annat till kraftfoder bidrar till transportutsläpp.

Och tyvärr är inte klimatförstöring den enda miljöpåverkan som djurindustrin har. Den är även farlig på många andra sätt då den bidrar till vattenbrist, vattenförorening, övergödning samt försurning och ökenspridning. För att inte nämna en etisk dimension av djurhållningen.

Den vegetariska vägen för en hållbar värld

Enligt många studier lever människor minst lika hälsosamt på en vegetarisk kost som på en djurbaserad och att undvika kött är ett relativt enkelt val då det nu för tiden finns ett gigantiskt utbud av god vegomat. Vegetabilisk kost sparar dessutom mycket mark och vid uteslutande vegetarisk kost skulle världens befolkning klara sig på 30 procent av den yta som idag används till matproduktion.

Genom att äta vegetariskt skulle vi kunna sätta stopp på mycket av skogsskövlingen samt frigöra ytor som idag går till foderproduktion, betesmarker med mera. Denna mark behövs oavsett vilken väg vi väljer för att skapa en annan och hållbar värld. Vi kan låta ekosystem återhämta sig på denna yta eller använda den till mat- eller energiodling.

Inom politiker- och makthavarkretsar har det blivit på modet att snacka om miljön. Men när man ställer det lilla de gör på fronten mot alla miljöförstörande verksamheter de uppmuntrar och tar initiativ till, så ser man att det som vanligt bara är tomma ord. EU stödjer till exempel den miljövådliga djurindustrin med över 100 miljarder kronor varje år genom direkta bidrag, samt indirekt med ytterligare miljarder till foderproduktion etcetera.

Varför inte satsa dessa pengar på en ekologisk och rättvis orientering mot produktion av mat och förnyelsebara energier?